Miljöeffekter av olja

Biologiska effekter till följd av ett oljeutsläpp uppstår både som ett resultat av nedsmutsning (ytliga oljeskador på fåglar, däggdjur och växter) och toxiska effekter (förgiftning av djur, växter och mikroorganismer).

Miljöeffekter vid ett oljeutsläpp beror främst på:

  • NÄR - årstid och väderförhållanden
  • VAR - långt ute till havs eller strandnära, botten- eller strandtyp
  • TYPEN AV OLJA – lättflyktig eller tung olja, samt innehåll av giftiga komponenter
  • När det gäller volymen olja finns det ingen tydlig relation mellan utsläppet storlek och skadans omfattning.

NÄR ett oljeutsläpp sker

Exempel på hur årstiderna kan påverka konsekvenserna av oljeutsläpp på miljön.

Årstid Plus Minus
Vår

Nedsmetning och förgiftning av sjöfågel som rastar vid kusten.

Påverkar häckning negativt. Skador på fågel och ägg.

Skaderisk för vårlekande fisk.

Reproduktion/fortplantning är hög varför djurlivet är extra känsligt (yngel/ungar särskilt känsliga).

Sommar Högre temperatur påskyndar avdunstning och bakteriell nedbrytningen

Stor skaderisk efter häckningen när sjöfåglarna simmar med sina ungar (juli-augusti).

Skaderisk på knubbsälen (vanligast på Sveriges västkust) som föder sina kutar i juni på skär.

Den biologiska aktiviteten är hög varför djurlivet är extra känsligt.

Höst Nedsmetning och förgiftning av rastande flyttfåglar.
Skaderisk för höstlekande fisk.
Vinter

Låg temperatur medför låg avdunstning och bakteriell nedbrytning. Detta innebär att oljan uppträder som ”färsk” under en längre tid och ger därmed upphov till större skador än en s.k. vädrad olja (=mindre kletig, innehåller färre giftiga komponenter).

Sjöfågel söker sig till öppet stilla vatten och riskerar att smetas ned.

Skaderisk på gråsäl (finns framförallt i Östersjön) och vikare (lever i Bottenviken) i samband med att kutarna föds (februari och mars) på kobbar och skär respektive isen.

VAR ett oljeutsläpp sker

Exempel på plats vid oljeutsläppet kan påverka konsekvenserna av oljeutsläpp på miljön.

Plats Plus Minus
Ute till havs Kraftig omblandning av vågor vilket påskyndar oljans utspädning och nedbrytning. Oljan sönderdelas till mindre oljedroppar, vilket påskyndar den bakteriella nedbrytningen.
Strandnära Exponerade och karga kuster är förhållandevis artfattiga och de arter som lever där har en större anpassningsbarhet till förändringar jämfört med arter i en mer skyddad miljö.

Liten omblandning av vatten (ingen utspädning av olja). Oljan vistas länge i miljön och växter och djur exponeras för olja under lång tid.

I skyddade vikar är växt- och djurlivet oftast rikt och miljön präglas inte av så stora variationer, varför växt- och djurlivet inte klarar så stora förändringar/påverkan som ett oljeutsläpp orsakar.

Var ett oljeutsläpp sker har stor betydelse för konsekvenser på miljön. Sker ett utsläpp på fel plats, t.ex. i ett område med skyddsvärda arter (som kanske bara lever där), kan konsekvenserna bli omfattande och leda till att arter/populationer slås ut. I vissa fall är återhämtningstiden mycket lång (10-tals år). I vissa fall återhämtar sig inte ekosystemet till hur det var tidigare.

TYP AV OLJA vid oljeutsläpp

Beroende på oljans ursprung och grad av raffinering skiljer sig olika oljors giftighet. Oljans innehåll av giftiga komponenter har stor betydelse för oljans effekter på miljön. Dessutom har oljors olika benägenhet att brytas ner en inverkan på konsekvenserna av oljeutsläpp på miljön. En lättare olja som bensin och diesel avdunstar relativt snabbt och ger effekter under kortare tid jämfört med tyngre oljor som tunga eldningsoljor, fartygsbränsle (tjockoljor) och råoljor som bryts ner långsammare och ger effekter under längre tid. Bensin innehåller dock höga halter av giftiga aromatiska kolväten vilka är mycket giftiga akut.