Designdialog fångar upp brukares kunskap
Enriching project #25 511 of 31 000. Sweco har utvecklat metoden designdialogen, ett arbetssätt där företrädare för olika verksamheter tillsammans utformar sin framtida miljö eller verksamhet. Tanken är att komplexa sammanhang kräver samarbete och förståelse för andra för att nå bästa resultat. I utvecklingen av Claesgatan i Malmö användes metoden med stor framgång.
Claesgatan ligger i stadsdelen Möllevången och upplevs av många som en mörk och otrygg gata. Swecos arkitekter i Malmö fick i uppdrag av Gatukontoret, Malmö Stad, att arbeta med att utveckla Claesgatan och gjorde det med hjälp av designdialogen.
Designdialogen genomförs som en serie workshops där representanter från Sweco fungerar som ledare för processen. Kunskap och idéer samlas in tidigt och metodens verktyg gör komplicerade sammanhang förståeliga för alla. Tillsammans med Swecos arkitekter utarbetar man lösningar parallellt med att behov formuleras. Detta skapar engagemang och en bred förankring av resultatet.
Under tre workshops träffades såväl boende som fastighetsägare, politiker och tjänstemän och utbytte erfarenheter, formulerade mål och utvecklade idéer. Mellan tillfällena omsatte Sweco tankarna till förslag som gruppen fick utvärdera.
Detta landade i ett koncept med grundtanken att den nya Claesgatan ska vara en mötesplats för såväl Möllanborna som resten av staden. Trafiken begränsas och gatan blir troligen gågata eller gångfartsområde. Gaturummet hålls samman av ett golv i varma kulörer och sittplatser ska finnas på bänkar och trappor. Många nya träd föreslås. Även belysningen genomgår en stor förändring, med system där vardagsarmaturerna vid festligare tillfällen ska kunna bytas ut mot andra mer spektakulära lösningar.
Resultatet av dialogprocessen ligger nu till grund för nyprojektering av gatan och även för omvandling av angränsande bebyggelse. Projektering av gaturummet genomförs under 2010 och Claesgatans nya gestaltning avses vara genomförd 2011.
Designdialogen har använts i många uppdrag, primärt i kontors- och sjukhusprojekt. Sedan 2008 har metoden även använts i flera stadsbyggnadsprojekt. Styrkan i metoden är dess strukturerade process som visat sig ge ett snabbt, tydligt och stabilt resultat.