Publicerad: 2023-11-15
Hur bidrar GIS till den gröna omställningen?
Har du koll på fördelarna med GIS? Den 15 november är det internationella GIS-dagen och världen uppmärksammar nyttan med geografiska data. Vi träffade GIS-konsulterna Emma Ahlin, Bastian Berlin, och Joacim Gärds för att höra deras tankar kring GIS och vilken nytta det kan bidra med i den gröna omställningen!
Hej Emma, Bastian och Joacim! Hur skulle ni sammanfatta nyttan med geografiska data?
– GIS gör att vi kan planera för hållbara städer och samhällen som är mer optimalt utformade och hitta de bästa alternativen utifrån de möjligheter som finns. Det finns otroliga möjligheter att integrera och analysera olika data för att sedan ge en samlad bild och presentera fakta i överskådliga kartor.
Emma, vilken nytta gör GIS i den gröna omställningen?
– I den gröna omställningen är det otroligt viktigt att veta vad vi har och var så att vi kan nyttja befintlig mark effektivare. Vi behöver säkra biologisk mångfald och tillgång till grönområden och samtidigt ta med kriterier i beräkningarna som till exempel befolkningsökning, risk för höjda vattennivåer och vattenbrist. Tillsammans med Stockholms stad har vi till exempel tagit fram en sociotopkarta som innebär en automatisering av de gröna och sociala värden som finns.
Joacim, hur använder du och dina kollegor GIS i ert arbete?
– Vi använder ofta GIS för att förädla data och ge data geografisk koppling för att kunna sammanställa det i ett gemensamt kartverktyg. Vi utvecklar bland annat metoder för underhåll av järnvägen med hjälp av GIS och förbättrar på så sätt hållbara transporter och kommunikation. Med verksamhetsutveckling och GIS bidrar vi även till den gröna omställningen genom att effektivisera planering av underhåll på järnvägen. På så sätt kan vi lättare identifiera områden som behöver skyddas för att bevara biologisk mångfald och skydda särskilt känsliga områden. I projektet ”Nationell vegetationsreglering Järnväg” som jag arbetar med möjliggör GIS visualisering av körplaner och analys av geografiska data, vilket hjälper handläggare att fatta effektiva beslut om vilka områden som behöver skyddas.
Bastian, har du något exempel på hur du använder GIS?
– Ja, i ett av mina nuvarande uppdrag gör vi en flygbildskartering av all jordbruksmark i en kommun. Vi gör karteringen både för aktuell jordbruksmark och för åren 2003 och 1975. Syftet är att få ett detaljerat planeringsunderlag för att bland annat öka självförsörjningsgraden i kommunen. Mer regionalt producerad mat skulle minska koldioxidutsläppen för transporten av livsmedel. Nyttan med GIS är att man förankrar problemet som man undersöker på platsen där det händer, vilket oftast bidrar till bättre och noggrannare resultat och en större verklighetskoppling.
