Publicerad: 2024-05-17
Hur blir våra städer klimatneutrala?
Hälften av jordens invånare bor i städer och de står idag för över 70 procent av de klimatpåverkande utsläppen. Hur ska städerna kunna ställa om till klimatneutralitet och vad behöver vi förändra i våra beteenden och processer? Vi frågade Charlie Gullström, ansvarig för forskning och innovation hos Swecos arkitekter, som arbetar med klimatomställningen i Stockholms stad.
Hej Charlie! Var finns de största vinsterna vanligtvis att hämta in när en stad ställer om? Transporter? Uppvärmning? Industri?
– Ja, inom alla dessa områden, och som forskare i cirkulär urban ekonomi vill jag även betona att de hänger ihop. Det vi behöver få till är bättre modeller för att dela resurser och utnyttja aktörers olika resursöverflöd och svinn – en delningsekonomi i staden. Även hållbar mobilitet är en nyckelfråga eftersom det bidrar till såväl minskade utsläpp som till bättre hälsa. Socioekonomiska villkor måste också kartläggas för att åstadkomma en rättvis planering. Det är knappast samma förutsättningar som gäller i alla stadens delar. Mycket handlar om lusten att röra på sig till fots och till cykel! Därför är frågor om hur vi utformar kvarter, parker, stadsdelar ett väldigt aktuellt fokus!
Vad tror du att städerna kommer att satsa på för att ta de första kliven mot klimatneutralitet?
– De städer som tog ledartröjan för omställning för ett antal år sedan började med att bryta silos mellan förvaltningar och arbetade med vad som kallas innovationsledning, det vill säga att bygga kapacitet för omställning. Parallellt har energifrågan varit en drivande faktor, inte minst genom ny lagstiftning som underlättat samarbetet över fastighetsgränser, vilket har lett till möjligheter för integrerad energiinfrastruktur på stadsdelsnivå. På senare tid är det elektrifieringen som driver på frågan kring hållbar mobilitet.
Men hur blir en hel stad klimatneutral? Det är så mycket som händer – så många delar!
– Ja, det är en sammansatt fråga. Det man gör är att sätta upp en effektlogik med samhällsmål på längre sikt. Medvetenheten att man inte kan nå dem inom loppet av ett tidsbegränsat projekt gör att man behöver sätta ut ett antal milstolpar och mätbara indikatorer. Det går ganska bra! Sedan finns förstås alltid utmaningar. Det jag särskilt ser, från min egen horisont, är att det inom EU läggs mycket kraft på att få med sig lokala aktörer och medborgare i omställningen. Därför har frågan kring dialogprocesser och ”kvadrupelhelix” samverkansprojekt som handlar om staden blivit så heta. ”15-minuterstaden” och ”Cirkulär stadsutveckling” är utmärkta exempel på detta.
För mer information, kontakta: Charlie Gullström, charlie.gullstrom@sweco.se
