Hur skyddar vi oss mot en pandemi – riskanalytikern svarar
I spåren av svininfluensan för tio år sedan anlitades Sweco för att ta reda på hur en pandemi skulle slå mot storstadsregionen Malmö. Vi träffade riskanalytikern Martin Bjarke för att höra vilka slutsatser från rapporterna som är tillämpliga på dagens situation med covid-19.
Redan 2009 fick Sweco i uppdrag att undersöka vad som händer om Malmöregionen drabbas av en pandemi och vad följden blir av att skolor stängs och människor skickas hem från jobbet. Swecos riskanalytiker Göran Bengtsson och Martin Bjarke skrev fyra rapporter, varav en gjordes tillsammans med det dåvarande Smittskyddsinstitutet som idag är Folkhälsomyndigheten.
Hej Martin, vilka var de viktigaste slutsatserna i era rapporter?
– Betydelsen av tajming för olika åtgärder var en viktig slutsats. Vi kunde också visa att äldre drabbas värst vid ett influensautbrott och att effekten av skolstängningar är tveksam.
Hur skyddar vi oss mot en pandemi?
– I de fall som vaccinering är möjligt kan det ge ett visst skydd. Annars handlar det om att minska fysiska kontakter generellt, och särskilt för de med symptom. Att minska sociala kontakter för mycket under en kort period för att sedan återgå till normalläge gör dock att effekten minskar eller helt uteblir. Smittan försvinner inte utan att tillräckligt många har blivit immuna.
Varför ger skolstängningar liten effekt?
– Det beror på att barn är en relativt begränsas andel av populationen, samt att de får mer intensiva kontakter med andra åldersgrupper om de stannar hemma. Om det kombineras med allmän kontaktreduktion kan det fungera, men när skolorna öppnas tar smittspridningen fart igen. I den pandemi som pågår just nu verkar det ju även som att barn inte sprider viruset särskilt effektivt, då får det ännu mindre effekt.
Att arbeta hemifrån, är det en bra metod?
– Det är svårt att uppskatta hur stor andel av de dagliga kontakterna som sker på arbetsplatsen, men generellt gav minskning av fysiska kontakter i åldersgruppen 20-59 år relativt bra effekt i våra beräkningar. Det viktiga är dock att kontakterna inte då bara flyttas till en annan plats.
Är det viktigt att lokalanpassa åtgärder?
– Ja, att införa samma åtgärder över hela landet när smittspridningen just då bara finns i en del av landet är förmodligen inte optimalt. I vårt uppdrag hjälpte vi Malmö stad och grannkommunerna att se vilka egenskaper som var speciella för just storstadsregion Malmö och hur de olika kommunerna skilde sig åt och därför skulle kunna påverkas olika.
Det är tio år sedan rapporterna skrevs. Vad arbetar du med idag?
– Det blir mycket riskutredning inom infrastruktur, miljö och samhällsplanering. I stora projekt kan det exempelvis handla om hantering av farligt gods eller miljörisker. Sveriges kommuner behöver också ha beredskap för en mängd olika riskscenarion och där hjälper vi till med identifiering, analys, värdering och hantering inom många olika områden. Att simulera smittspridning är inte en del av Swecos kärnverksamhet, men jag har under mina år här fått chans att genomföra en handfull lite udda och utvecklande uppdrag, vilket jag uppskattar mycket.
För mer information, kontakta:
Martin Bjarke, riskanalytiker, martin.bjarke@sweco.se