Publicerad: 2022-05-27

”I cirkulära städer blir gemensamma problem gemensamma lösningar”

Samtidigt som vi styr mot klimatneutralitet måste en stad lika stor som Paris byggas varje vecka under de kommande 30 åren för att ta emot den globala befolkningstillväxten. Därför står omställningen till en cirkulär ekonomi i fokus i stadsplaneringen. Vi ställde fyra snabba frågor till Amanda Borneke som nyligen föreläste om Den cirkulära staden på Nordic Sustainability Expo.

Hej Amanda! Vad handlade din föreläsning om?

– Swecos närvaro på mässan handlade framförallt om den cirkulära staden. Vår rapportserie Urban insight har i år temat ”Towards circularity” vilket innebär att vi vill dela med oss av kunskap, insikter och goda exempel inom cirkulär ekonomi. Föreläsningsserien ”Den cirkulära staden” är ett smakprov från den rapport som kommer att släppas den 15 september. Resultatet av rapporten är en checklista över aktiviteter som accelererar städernas omställning mot klimatneutralitet.

Vad behöver hända inom stadsplanering framöver för att våra städer ska bli cirkulära?

– Väldigt bra fråga! Just nu är ett av mätetalen för en ”levande stad” antalet butiker som finns på bottenplan, alltså ett mått för konsumtion. I den cirkulära staden planerar vi istället den bästa möjliga platsen för en välmående medborgare. Det går att planera och designa för att främja cirkulära beteenden. Istället för konsumenter blir medborgarna cirkulenter. Exempel på det är arbetet som Sweco genomfört på uppdragen av Älvstranden Utveckling i Göteborg.

Vilka hinder och vilka möjligheter ser du?

– Vi brukar fokusera på möjligheterna! I omställningen till cirkulära städer blir gemensamma problem snarare gemensamma lösningar. Rapporten som släpps i september delar vi upp hinder i fyra kategorier: teknologiska, legala, ekonomiska och mentala. Det är framförallt mentala utmaningar som vi på Sweco stöter på i våra uppdrag. För att förklara för kunderna vad vi menar så brukar jag ge dem ett exempel med sängkläder. Jag frågar dem om de kan tänka sig att köpa begagnade lakan secondhand, vilket 94% svarar nej. Efteråt frågar jag dem om de någonsin har bott på ett hotell, vilket 99% svarar ja, med ett stort leende på läpparna. För många är det avskyvärt att köpa sängkläder secondhand, men att checka in på hotell är något att unna sig, det är lyxigt att vara i den sängen. Det här kallas ”Circular-gap-value-analysis” och är en tjänst som vi på Sweco säljer till våra kunder.

Vilka goda exempel ser du i andra europeiska städer?

– I rapporten ”Den cirkulära staden” nämner vi bland annat Amsterdam som ett gott exempel. Tidigare i år kom Sveriges cirkulära index, som menar att Sverige endast är 3,4% cirkulärt. Detta går att jämföra med Nederländerna, vars cirkulära index är 24%, samt att det globala indexet ligger på 8,6%. Här ligger svenska städer långt efter. Faktum är att endast 13% av Sveriges kommuner ställer krav på cirkularitet i upphandlingar. Därför vill vi på Sweco bidra med vår expertis och förmedla våra cirkulära specialister som finns inom Europa.

För mer information, kontakta: Amanda Borneke, amanda.borneke@sweco.se

Inspiration och projekt att hämta lärdomar från hittar du på vår Urban Insight-sida