”I framtidens smarta och hållbara stad utnyttjar vi utrymmena under jord”

När jordens befolkning växer och våra städer förtätas ökar behovet av nya utrymmen. Det gör att fler verksamheter flyttas ner under jord. Vi träffade Swecos Elisabet Spross och Lisa Daniel för att höra mer om hur utvecklingen under mark ser ut.

Fem snabba med Elisabet Spross, innovationsledare och expert på Smarta städer, och Lisa Daniel, tunnelexpert.

Hej Elisabet och Lisa! Det börjar bli trångt i våra städer, men vilken typ av verksamheter och infrastruktur passar egentligen under jord?
– Det finns mycket som kan flyttas under jord för att vi ska kunna utnyttja stadens rum på bästa sätt. Några exempel som redan är vanligt förekommande är förstås parkeringsplatser och tunnelbana, men det finns också möjligheter för underjordiska godstransporter – de så kallade sista mil-transporterna. Andra exempel är avfallstransporter, datahallar, köpcentrum, arkiv, bibliotek, idrottshallar, lager och till och med matodlingar.

Finns det fler fördelar med att utnyttja underjordiska rum, annat än brist på utrymme?
– Det finns många! Då underjordiska temperaturer är ganska stabila minskar kyl- och uppvärmningskostnaderna, vilket skulle kunna minska energiutgifterna en hel del. Underjordiska byggnader ger också en inbyggd ljudisolering och är mindre mottaglig för extrema väderförhållanden. Underjordiska strukturer kan bättre stå emot klimathot orsakade av växthuseffekten som översvämningar, kraftigt regn, stormar och erosion. Tunnlar under mark kan exempelvis föra bort vatten vid kraftig nederbörd och skydda staden mot översvämningar.

Har ni några smarta exempel på hur man utnyttjat utrymmen under jord runtom i världen?
– Vi nämnde ju avfallstransporter tidigare. Nöjesparker som till exempel Disneyworld och Roosevelt Island har länge haft underjordisk avfallshantering så att du som besökare aldrig ska störas av soporna. Stadsdelen Reso i Montreal, ligger under gatorna i större delen av stadens centrum, med ett stort urval av butiker, restauranger, hotell, köpcentra, tunnelbanestationer, biografer och mer. Det finns också permanenta konstutställningar och kulturcenter. Ett annat exempel är Pekings underjordiska stad, Dixia Cheng, som byggdes på 1970-talet för att fungera som ett skydd vid en invasion eller kärnattack. Det stora nätverket av tunnlar kallas ofta för ”den underjordiska kinesiska muren” och innehåller allt från skolor till sjukhus och sovsalar. I Mexico City finns ett förslag för en inverterad skyskrapa med 75 våningar som sträcker sig 300 meter under jord.

I vårt grannland Finland är underjordisk stad ett prioriterat koncept och Finland är först ut i världen med en masterplan för hur Helsingfors underjordiska stad ska byggas. Under Helsingfors yta finns redan idag nästan 500 separata underjordiska anläggningar och 300 kilometer tunnlar, vilket gör det till ett av de mest detaljerade underjordiska systemen i världen. Tunnlarna används främst för energidistribution, fjärrvärme och kyla, kraftledningar och telekommunikation.

Vilka utmaningar ser ni?
– Förutom tekniska utmaningar funkar det inte att bygga under jord i alla städer och länder beroende på hur de geologiska förhållandena ser ut. I Sverige har vi en fördelaktig geologi vad gäller just möjligheten att bygga under mark. Det är även dyrt att bygga under jord för det handlar både om kostnader för konstruktionsteknikerna vid själv byggandet men också för underhållet.

En annan utmaning är att undvika krockar mellan så kallade horisontella och vertikala strukturer, till exempel att undvika att väg- och järnvägstunnlar inte krockar med bergvärmeanläggningar.

Sedan finns det förstås även sociala och psykologiska aspekter att ta hänsyn till. Många av oss har nog en ganska negativ bild av att vistas under jord under en lite längre tid. Vi vill ha solljus och inte känna oss isolerade. För att kunna utforma attraktiva underjordiska platser åt oss människor behöver vi vara ännu mer innovativa och kreativa än när man planerar, designar och bygger ovan jord.

Vilka möjligheter ser ni för oss i Sverige att utnyttja utrymmena under mark?
– Sweco är med och projekterar flera underjordsprojekt, bland annat utbyggnaden av Henriksdals reningsverk som nu ska utvecklas för att bli ett av världens största underjordiska reningsverk. Vi är också med och planerar och designar Swecos största t-baneinvestering i modern tid – tunnelbanan till Nacka och Gullmarsplan. Vi jobbar också med innovativa verktyg för smartare planering och design av underjordiska utrymmen, som exempelvis. ett verktyg för parametrisk design som kan designa utrymmen under jord inom ett par timmar.

Sverige ligger i framkant vad gäller hållbara innovativa lösningar som sätter människan i centrum. Dels handlar det om att fortsätta att flytta ner fler strukturer under jord, som exempelvis. vissa typer av transporter och servicetunnlar, för att frigöra ytor ovan mark som istället kan omvandlas till trevliga grönområden. Det finns också goda möjligheter för energieffektivisering. Genom att till exempel ha datahallar under jord kan man använda spillvärmen från dataservrar till att värma upp bostäder. Sverige har alla förutsättningar att använda städers utrymmen på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi har tekniken, kompetensen, viljan och fokus på människan!

Vill du läsa mer? Ladda ner pdf:en Building Smart and Sustainable underground.

För mer information, kontakta: Elisabet Spross, elisabet.spross@sweco.se