Publicerad: 2022-04-13
Levande gatuplan och cirkulär ekonomi i fokus när ny stadsdel utvecklas i Göteborg
Göteborgs stad har under fyra år deltagit i det nationella programmet Sharing Cities Sweden inom Viable Cities, där syftet varit att undersöka delningsekonomi som verktyg för hållbar stadsutveckling. Göteborgs deltagande har bland annat handlat om stadsutvecklingsprojektet Masthuggskajen söder om älven där man har ambitionen att skapa en hållbar och levande stadsmiljö där det är enkelt att återbruka, spara energi, dela och låna.
– Det pratas mycket om konceptet 15-minutersstaden inom stadsutveckling just nu, att de flesta av våra vardagsbehov ska kunna uppfyllas inom 15 minuters gång- eller cykelavstånd från där vi bor. Men som stadsbor kan vi även göra en hel del själva för att minska resursanvändningen och belastningen på miljön, genom till exempel delning och återbruk, säger Charlie Gullström, arkitekt på Sweco och forskare inom cirkulär ekonomi och aktörssamverkan.
Sweco har på uppdrag av det kommunala stadsutvecklingsbolaget Älvstranden Utveckling undersökt hur området Masthuggskajen kan få levande gatuplan med andra drivkrafter än handel och kommers.
– Vi såg ett behov att få en mer framåtriktad och visionär bild av hur mer icke-kommersiella verksamheter skulle kunna bidra till att berika och levandegöra stadsmiljön. Det som var särskilt intressant i Swecos arbete var att det belyste att det inte enbart handlar om att etablera enstaka delningsverksamheter utan att det i hög grad handlar om ett systemtänk och ett organisatoriskt förhållningssätt som också kan bidra till många olika positiva effekter och möjligheter, säger Adelina Lundell, processledare hållbarhet på Älvstranden Utveckling.
Swecos experter har fokuserat på att hitta en modell för aktörssamverkan och cirkulär kvartersekonomi. Man har använt sig av en utökad version av det som kallas BID-modellen, där kommun och fastighetsägare gör gemensamma satsningar i stadsrummet, ofta med koppling till social hållbarhet, hälsa och välbefinnande. Förslaget tar BID ett steg vidare för att inkludera alla aktörsgrupper, även civilsamhället.
– Vårt förslag är att skapa en samfällighet eller kvartersförening som värd för gemensamma resurser som kan nyttjas av aktörerna i kvarteret. Det kan handla om ett överskott på energisidan från en fastighet, som ett energilager för andra fastigheter eller helt andra tjänster. Jag som boende kanske vill bidra med att hålla språklektioner eller ett träningspass i parken och i gengäld får jag låna en lokal eller hämta grönsaker från kvarterets egna hydroponiska stadsodling. Hälsa och socialt välbefinnande är en förutsättning för medborgarengagemang i klimatfrågan, säger Charlie Gullström.
Swecos förslag ’Sju steg mot en cirkulär ekonomi’ utgår från området Masthuggskajen, men ska ses som en generell modell för aktörssamverkan. Rapporten illustreras med exempel för de olika stegen som börjar med att bilda Älvstadens Kvartersförening och samtidigt anlägga ett antal ekoterrasser, ett nytt koncept som framtagits tillsammans med Swecos landskapsarkitekter för att integrera ekosystemtjänster i stadsrummet.
– Idén bygger på att en tillfällig anläggning samlar upp regnvatten från närliggande fastigheters tak och lägger grunden för stadsodling. Intill tillgängliggörs en lokal som kan bli en mötesplats, till exempel en återbruksbar, espressobar eller pestotillverkning – det vill säga spinoff-verksamheter från de första stegen som tas för att nyttja resurser och kompetens som finns till hands i kvarteret. Allt börjar med en inventering av resurser och tjänster som aktörerna i kvarteret kan ställa till buds. Vår vision är att ekoterrasserna ska synliggöra den cirkulära ansatsen som successivt växer. Samtidigt utökas den biologiska mångfalden i staden, säger Charlie Gullström.
För att beskriva ansatsen använder hon begreppet urban symbios, som lånats från industriell symbios – ett etablerat arbetssätt för industriella verksamheter som samlokaliserar sig för att kunna nyttja varandras restprodukter.
– I den cirkulära staden finns stor potential för samnyttjande av resurser, men vi har saknat de rätta affärsmodellerna. Vår modell för urban symbios och cirkulär ekonomi skapar förutsättningar att kombinera kommersiella och ickekommersiella verksamheter under samma tak. Denna utgångspunkt i det gemensamma och lokal samverkan och engagemang en förutsättning för att vi ska kunna göra nytta för klimatet, säger Charlie Gullström.
För mer information, kontakta: Charlie Gullström, charlie.gullstrom@sweco.se