Petter Egnell vinnare av Årets betongkonstruktör
Igår gick årets Betonggala av stapeln, och Swecos Petter Egnell vann titeln Årets betongkonstruktör för att i sin roll ha löst de stora konstruktiva utmaningarna med en platsgjuten kärna för City Gate, Nordens högsta kontorshus och Göteborgs nya landmärke. Petter är den fjärde Swecoiten i rad som tar hem titeln.
Hej Petter! Grattis till vinsten, hur känns det?
– Jättekul! Det känns såklart oerhört hedrande att bli uppmärksammad på det här sättet. Man känner sig också väldigt tacksam över att ha haft turen att ha hittat en rad mentorer och bollplank längs vägen som tålmodigt stått ut med en envis och ifrågasättande hjärna. Att ha fått starta sin konstruktörskarriär mitt i alla de gigantiska byggprojekt som planerats och pågått i Göteborg det senaste decenniet ihop med folk som trott på en tillräckligt för att kasta in en i uppgifter det inte funnits några självklara och beprövade svar på har varit oerhört lärorikt och utvecklande.
Vad krävs egentligen för att bli en vass betongkonstruktör?
– Nyfikenhet, envishet, kreativitet och ett stort tålamod.
Vad har du för inspirationskällor och förebilder?
– Jag inspireras av de stora pionjärerna/innovatörerna under 1900-talet som inte bara lyckades flytta gränserna för vad som ansågs möjligt rent tekniskt utan var minst lika långt framme när det kommer till byggnadsverkens formmässiga och estetiska värden – Pier Luigi Nervi, Robert Maillart, Heinz Isler, Jörg Schlaich, Felix Candela, Frei Otto med flera.
Vilken del i projektet City Gate krävde din hjärnas absoluta maxkapacitet?
– Språkförbistringen som uppstår när man har aktörer med 7-8 olika nationaliteter och alla kommunicerar på ett språk de inte har som modersmål – att försöka lista ut vilka som kan ha missförstått vad och vilka nyanser som kan ha försvunnit på vägen tar minst lika mycket kognitiv kapacitet som det tekniska. Vi svenskar tror ju generellt att vi är mycket bättre på engelska än vi är – och att tycka det är lite pinsamt att ställa enkla frågor om det är något man inte är helt med på är ju ett allmänmänskligt drag. Givetvis är det tekniska en enorm utmaning – men det hör ju till territoriet när man bygger något sånt här så det är ju de flesta både införstådda med och beredda på.
Vad är du extra stolt över i projektet?
– Mest stolt, och tacksam, är jag nog över den professionella och konstruktiva dialog som vi lyckades få till i det mesta som rörde stommen. Särskilt i den tredjepartsgranskning som utfördes. Sådana är något som varit väldigt sällsynt inom vårt fält de senaste 25 åren och det kan lätt bli infekterat om man upplever det som att det kommer in någon utifrån och recenserar ens arbete på ett orättvist sätt. Här tycker jag att vi gemensamt till stora delar lyckades sätta en ny ribba för hur såna processer kan gå till både vad gäller den tekniska nivån och omfattningen på själva granskningen men även vad gäller graden av professionalitet och respekt mellan processens olika parter.