Publicerad: 2022-04-15

Richertska forskningsstiftelsen: ”Vi fyller en speciell nisch”

Visste du att Richertska forskningsstiftelsen är den tredje största ägaren i Sweco? Stiftelsen bildades 1987 till minne av Johan Gustaf Richert, grundaren av Vattenbyggnadsbyrån – numera en del av Sweco. Ändamålet är att främja forskning, undervisning och utbildning inom områdena miljövård, energi, samhällsbyggnad och transportteknik.

Under 2021 bidrog Richertska forskningsstiftelsen med drygt 11 miljoner i bidrag till forskning. Det är möjligt genom att stiftelsens tillgångar i huvudsak är baserade på ett stort innehav av Swecoaktier som ger avkastning som kan delas ut. Vi tog en pratstund med stiftelsens ordförande, Birgitta Resvik, för att få veta mer.

Hej Birgitta! Vilken nytta skulle du säga att Richertska stiftelsen gör i forskningssverige?

– Vi tror att vi fyller en liten speciell nisch. Stiftelsen har nämligen främst riktat sig till nyblivna doktorander som är i uppstartningsfasen av sin forskningskarriär. Normalt delar vi ut pengar för ett års forskning i taget, eller så stöttar vi större projekt som behöver köpa in utrustning, vilket vi vet kan vara svårt att få finansierat från annat håll.

Hur kommer det sig att stiftelsen är så resursstark?

– Stiftelsen är mer eller mindre helt beroende av att vi får utdelning på de Swecoaktier vi äger. Ju högre utdelning desto mer kan vi bidra till forskningen.  Och utdelningen har ökat under årens lopp eftersom det går bra för Sweco.

Finns det några speciella projekt som du är extra stolt över att stiftelsen finansierat?

– Vi har finansierat vattenforskning i Lund under många år, som ju även är en av specialiteterna för Sweco. Vi fick bekräftat att våra pengar gjort stor nytta inom detta område vid vårt seminarium vi höll med anledning av 30-årsjubileet för drygt tre år sedan. I övrigt har vi följt olika forskningsgrupper under flera år inom energiområdet – allt från vågkraft, batteriforskning, modellering och vätgas eller inom samhällsområdet med träbyggnader och förtätning av städer.

Berätta om din roll i stiftelsen!

– Jag är ordförande i stiftelsen sedan drygt tio år. Enligt stadgarna är det bestämt hur styrelsen ska bemannas. Ordföranden utses av Svenskt Näringsliv, två ledamöter utses av Kungliga Ingenjörsakademin, IVA, och Vinnova och två utses av Sweco. I styrelsen har vi olika bakgrund som ger en bra bredd rent kompetensmässigt.

Vad är det bästa med att sitta i styrelsen för Richertska forskningsstiftelsen?

– Det är en fantastisk möjlighet att följa hur forskningen utvecklas. Vi får in knappt 100 ansökningar varje år och ganska snabbt får man en bild över vilka forskningsfält som är aktuella och hur de förändras. Det är roligt om vi kan göra skillnad för yngre akademiker. Samtidigt har vi trevliga och spännande diskussioner när vi ska ta beslut i styrelsen. Alla ansökningar bedöms av två ledamöter och om de inte är överens läser ytterligare en ledamot ansökningen. Efter en diskussion fattar vi ett beslut. Men vi är förvånansvärt ofta snabbt överens.

Vilken är din relation till Johan Gustaf Richert?

– Han var en fantastisk man med en stor bredd. Han kom till exempel på idén med konstgjord infiltration, att man kan pumpa upp vatten från sjöar och floder och sedan låta det rinna genom naturens egna filtrerande lager, ner till grundvattnet. Jag tror att han skulle ha varit mycket nöjd med att hans gärningar resulterat i att vi kan ge stöd till forskning som kommer att ha betydelse för samhällsutvecklingen.

Läs mer om Richertska forskningstiftelsen

Läs mer om Johan Gustaf Richert och Vattenbyggnadsbyrån