Så kan stationsmiljöer bli mer trivsamma och bidra till en enklare resa

På uppdrag av Trafikverket har Sweco lett ett forskningsprojekt inom akustik och orienterbarhet med syfte att förbättra stationsmiljöerna i landet så att det blir enklare och trevligare att resa. Vi tog en pratstund med Emma Newman, regional utvecklingsstrateg inom social hållbarhet, för att höra mer om vad som gör en station tillgänglig och socialt hållbar.

Hej Emma! Vad är viktigt att tänka på när man utformar en stationsmiljö?

– Grunden är att ha en tydlig arbetsprocess, organisation och att tidigt bestämma vilka gestaltningsprinciper man ska utgå ifrån. Det gäller att från start avgöra vilka styrkor och utmaningar som finns för just den plats och station som ska utformas. Det behöver göras i samarbete mellan olika tekniker och med kunskap i alla olika resenärsgruppers behov. Exempelvis utifrån en person som har orienteringssvårighet, en förälder med barnvagn eller en vaneresenär. Stationen behöver definieras utifrån rörelse och väntan.

Ni har intervjuat särskilt utsatta resenärer. Vilken input har ni fått?

– Något som är återkommande är att ljudmiljön är viktig, både för en komfortabel resa och för att känna sig trygg i de olika momenten som krävs för att gå på rätt tåg. De talade utropen om ankommande och avgående tåg, att de fungerar och kan höras, är en mycket viktig del i att underlätta den kollektiva resan. De ger förutsättningar för att resenären ska känna sig trygg. Högtalarnas placering och hur utropen utformas spelar stor roll. Intervjuerna visar också att resandet skulle kunna underlättas för många med relativt små justeringar.

Vilka utmaningar har ni hittat på stationerna?

– Det händer ofta att funktioner på stationen inte är genomtänkta i sitt sammanhang. En enskild högtalare kan fungera mycket bra, men om den inte används rätt eller fungerar ihop med helheten blir slutresultatet ändå inte det man önskar. Ett exempel är att utrop enbart ges riktat via högtalare placerade under en viss skylttyp på plattformen. Är man en resenär som inte vet det, inte hör så bra eller inte ser, så kan man inte veta eller hitta fram till punkten där man ska stå för att kunna ta till sig det talade meddelandet.

Varför är just ljudmiljö en fråga som kommer så starkt i stadsplanering?

– Det finns många dimensioner i ljud. Det kan ge fantastiska möjligheter om ljudet kanaliseras så att det blir till nytta. Ljudmiljön handlar om välbefinnande och hälsa, och påverkar även möjligheten att orientera sig. Det berör flera av de globala hålbarhetsmålen. Vi på Sweco har både bred och djup kompetens inom olika områden som har med ljud och akustik att göra. Därmed har vi möjlighet att kombinera kunskaper och skapa innovationer som förbättrar våra städer. Det finns mycket mer att utforska inom både invändiga och utvändiga miljöer för att främja måluppfyllelsen av Agenda 2030.

Vilka är de viktigaste slutsatserna i er rapport?

– Studien visar på hur viktig ljudmiljön är ur flera perspektiv. En central slutsats är att det krävs ett samspel mellan många olika tekniker vid planering av en station, om vi ska lyckas skapa en komfortabel och användbar station. Vi gjorde ljudmätningarna på relativt nybyggda stationer som visade sig ha förhållandevis bra akustiska förhållanden och bra högtalaranläggningar. Ändå fallerade kombinationen av olika funktioner som inte hängde ihop utifrån resenärens behov. Jag hoppas att våra rapporter ska vara till nytta i Trafikverkets fortsatta arbete med bland annat att utveckla krav som kan bidra till att göra våra stationer användbara för alla.

Läs rapporten på Trafikverkets hemsida: Hållbara stationsmiljöer – en studie kring ljudmiljö, resandekvalitet och kravuppfyllnad

För mer information, kontakta: Emma Newman, emma.newman@sweco.se