Publicerad: 2021-07-06

”Viktigt att HBTQ-personers perspektiv kommer med när vi planerar våra samhällen”

Det svenska samhället beskrivs ofta som öppet och inkluderande. Ändå upplever många HBTQ-personer diskriminering och dåligt bemötande i sin vardag. Vad kan vi göra för att det ska bli bättre? Vi frågade Erika Edquist, analytiker och expert på social hållbarhet och likabehandling på Sweco.

Hej Erika! På vilka sätt behöver HBTQ-perspektivet komma med i samhällsbyggnadsprocessen?

– När vi planerar och utvecklar våra samhällen behöver vi utgå från rättighetsperspektiv där HBTQ-rättigheter är ett av dessa. När vi inte arbetar aktivt med rättighetsperspektiv i analys, planering och utveckling tenderar samhällen att utvecklas utifrån normen. Det vill säga bland annat utifrån hetero- och CIS-normer. Genom att integrera hbtq- och andra rättighetsperspektiv i analyser och planering kan vi göra rätt från början och forma samhällen, infrastruktur och byggnationer som passar för fler. På en individuell nivå ger det ökad livskvalitet och fler nöjda kunder och medborgare. Samhällsekonomiskt är det nödvändigt att olika grupper känner sig inkluderade och får sina rättigheter och behov tillgodosedda.

Vad är bra och vad kan vi bli bättre på i Sverige?

– Det som är bra är att vi har få lagar kvar som är direkt diskriminerande av HBTQ-personer. Senast i förra veckan röstade riksdagen igenom en föräldraskapspresumtion för alla gifta par. Alltså kommer gifta par i framtiden att behandlas lika, oavsett könsidentitet eller sexuell läggning. Däremot är den indirekta diskrimineringen många gånger stor. Många HBTQ-personer och framför allt transpersoner vittnar om dåligt bemötande inom vården och skolan, i kontakt med polis och rättsväsende med mera. Många HBTQ-personer utsätts också för hatbrott och löper större risk än andra att utsättas för övergrepp och våld. Samhället utgår för det mesta från hetero-och CIS-normer och så länge du inte kommer ut som något annat så antas du inte vara HBTQ-person. Det gör att många personer i Sverige 2021 fortfarande väljer att inte berätta vem de är av rädsla för vilka reaktioner de kommer få.

Vilka är dina uppdragsgivare idag?

– Jag och mina kollegor arbetar mest med att analysera och integrera HBTQ-perspektiv för statliga myndigheter, kommuner och ideella organisationer. Men egentligen bör de här perspektiven finnas med i allt samhällsbyggnadsarbete för alla aktörer för att säkerställa att våra samhällen ger lika förutsättningar för alla oavsett sexualitet eller identitet.

Berätta om några uppdrag ni arbetar med just nu!

– Vi har flera uppdrag med fokus på stadsutveckling och trygghet. I de uppdragen gör vi alltid analyser av HBTQ-personers trygghet eftersom vi vet att den gruppen oftare känner sig otrygga och oftare utsätts för våld och brott. Just nu arbetar vi även med en översyn av RFSL:s HIV-preventiva verksamhet för att ge rekommendationer för hur denna kan utvecklas och bli ännu bättre. Vi jobbar även med flera analyser och processtödjande uppdrag om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Där är HBTQ-personer en viktig grupp att analysera – hur ser våldsutsatthet och behov ut för denna grupp och vad behöver samhällets aktörer göra mer för att ge det stöd som behövs?

Vilka aktörer skulle du vilja kontaktade dig och vad skulle du vilja hjälpa dem med?

– Om jag får önska skulle jag vilja att alla aktörer som arbetar med samhällsutveckling tänker på att inte utgå från normen i sin planering och utveckling utan arbetar för att våra samhällen ska passa så många som möjligt. Det kan vara allt från kommuner till privata företag som byggentreprenörer. De får gärna kontakta oss för att göra analyser och få hjälp med processtödjande insatser för att integrera HBTQ-perspektiv och andra rättighetsperspektiv!