Ann-Louise Lökholm Klasson, vd Sweco Sverige. Fotograf: Anna W ThorbjörnssonPublicerad: 2022-07-18
Fortsatt lönsam tillväxt för Sweco Sverige andra kvartalet 2022
Sweco Sverige levererade ett stabilt andra kvartal 2022 med en nettoomsättning om 2 067 MSEK, lönsam tillväxt och fortsatt stort förtroende från kunderna med många nya uppdrag.
I fredags presenterade Swecokoncernen sin delårsrapport för det andra kvartalet 2022. Sweco Sverige genererade en organisk tillväxt på 3 procent, justerat för kalendereffekter. EBITA minskade med 5 procent, justerat för kalendereffekter, på grund av högre rörelsekostnader, en lägre debiteringsgrad och högre frånvaro. Orderingången var stabil och marknaden fortsatt god, trots en viss osäkerhet i bostadssegmentet.
– Vi fortsätter skapa lönsam tillväxt och vi behåller vår starka position i samhällsutvecklingsbranschen. Det råder kompetensbrist inom vissa av våra verksamhetsområden och jag är därför extra glad över att vi är en attraktiv arbetsgivare för både nya och befintliga kollegor, säger Ann-Louise Lökholm Klasson, vd Sweco Sverige.
Sweco Sverige vann under det gångna kvartalet flera betydelsefulla uppdrag, däribland projekteringen av ytterligare två delsträckor för Norrbotniabanan, omvandlingen av Kvarnsvedens pappersbruk till gigafabrik på uppdrag av Northvolt och byggplatsuppföljning när Nyköpings resecentrum och järnvägsanläggning byggs om. Under kvartalet lanserades även tjänsten Green Asset Screener, en digital tjänst för hållbar fastighetsutveckling som identifierar åtgärdsområden för att klimatanpassa och minimera risker för fastigheter.
– Jag är stolt över det vi tillsammans med våra kunder har åstadkommit under kvartalet. Det är tack vare vår breda kompetens som vi kan utföra de här viktiga uppdragen och därmed bidra till en hållbar utveckling, avslutar Ann-Louise Lökholm Klasson.
Nettoomsättningen ökade med 3 procent till 2 067 MSEK (2 012). Den organiska tillväxten justerad för kalendereffekter var cirka 3 procent. Den organiska tillväxten berodde främst på högre genomsnittliga arvoden, högre intäkter från underkonsulter och ett ökat antal anställda, medan högre frånvaro och en lägre debiteringsgrad hade en negativ påverkan.
Kalendereffekten om fyra färre timmar hade en negativ påverkan om cirka 13 MSEK på nettoomsättning och EBITA, jämfört med föregående år.
EBITA minskade med cirka 5 procent, motsvarande 14 MSEK, justerat för kalendereffekter. EBITA-marginalen minskade till 11,9 procent (13,5). EBITA-minskningen berodde på högre rörelsekostnader, en lägre debiteringsgrad och högre frånvaro, medan högre genomsnittliga arvoden hade en positiv effekt.