Näringslivets omvandling tvingar både växande och krympande kommuner till förändring.

<!– wp:acf/content-blocks {
"id": "block_600aed39bf2c5",
"name": "acf\/content-blocks",
"data": {
"background_color": "block–lightgray",
"_background_color": "field_600038d54a83a",
"content_blocks_0_content": "

Näringslivets omvandling tvingar både växande och krympande kommuner till förändring visar ny rapport

Svenska kommuner behöver ställa om för att klara utmaningarna när näringslivet fortsätter gå mot tjänsteproduktion och kunskapsinnehåll. Strategierna för stad och land ser dock olika ut och behöver utformas efter lokala förutsättningar. Det visar 2018 års upplaga av rapporten Sveriges Nya Geografi från Arena för Tillväxt och Sweco.

Årets tema på rapporten är kommunernas omställningsförmåga i tider av strukturomvandling och urbanisering.

– Omställningsförmågan är särskilt låg i kommuner med traditionell tillverkningsindustri där sysselsättningen och utbildningstraditionerna är svaga, säger Anna Kelly, verksamhetschef Arena för Tillväxt.

De senaste 20 åren har befolkningstillväxten koncentrerats till storstadsregionerna och de större städerna. I topp finns Värmdö (+53,1%), Sundbyberg (+52,1%) och Knivsta (+51,5%). Under samma period har 129 kommuner upplevt en minskning av befolkningen, vilken varit särskilt påtaglig i de minsta kommunerna. Av de 20 kommuner som förlorat flest innevånare har majoriteten färre än 8 000 invånare, vilket brukar räknas som gränsen för den lägsta befolkning en kommun normalt klarar av.

– Även storstadsregionerna och större städer upplever press. Bristen på bostäder försvårar arbetsgivarnas rekrytering av kompetens och invånarnas möjligheter att bilda familj. Nybyggda bostäder har inte gått till den växande gruppen av resurssvaga hushåll, menar Mats Hermansson, vd för samhällsanalys och mobilitet på Sweco.

Rapporten visar bland annat att:

• Strukturomvandlingen påverkar alla kommuner, men behovet av strategier ser olika ut. Gemensamt är behovet av samordning med andra kommuner och regioner.
• Många mindre kommuner har tagit emot ett stort antal nyanlända i förhållande till folkmängden. Utomeuropeiska invandrare flyttar dock ofta vidare till större orter och den ökade migrationen blir därför inte vändpunkten många krympande kommuner hoppas på.
• Den konsumtionsinriktade landsbygden, till exempel från turism, har bättre förutsättningar jämfört med landsbygdskommuner med en mer ensidigt produktionsinriktad näringsstruktur.
• Förändringarna i näringslivet gör att fler pendlar till arbetsplatser utanför sin hemkommun. Kommuner utanför regioner med fungerande arbetsmarknad bör öka sin tillgänglighet.
• Mindre kommuner med låg befolkning och långa avstånd har dåliga förutsättningar att öka pendlingsutbytet med större orter. Här kan innovativ organisering, digitalisering och utökad samverkan med grannkommuner och regioner vara en fruktbar strategi.

Rapporten Sveriges Nya Geografi har utkommit årligen sedan 1998. Bakom publikationen står Arena för Tillväxt och konsultföretaget Sweco. Arena för Tillväxt är ett samarbete mellan Swedbank, ICA och Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet med Sveriges Nya Geografi är att med hjälp av kartor och analyser lättöverskådligt illustrera mönster och utvecklingstendenser i Sveriges kommuner och på så sätt bidra till fortsatt debatt om tillväxtfrågor.

Läs hela rapporten här.

För ytterligare information, kontakta:
Anna Kelly, verksamhetschef Arena för Tillväxt, anna.kelly@skl.se, 08-452 79 51
Mats Hermansson, vd för samhällsanalys och mobilitet på Sweco, mats.hermansson@sweco.se, 08–695 65 65
Hanna Haeggström, pressansvarig Sweco Sverige, hanna.haeggstrom@sweco.se, 070-234 03 66

”,
”_content_blocks_0_content”: ”field_5f8060acc98da”,
”content_blocks_0_buttons_alignment”: ”buttons-wrapper–left”,
”_content_blocks_0_buttons_alignment”: ”field_5f8061b1d6330”,
”content_blocks_0_buttons”: ””,
”_content_blocks_0_buttons”: ”field_5f8061b3d6331”,
”content_blocks”: [
”one-column”
],
”_content_blocks”: ”field_5f806033c98d7”
},
”mode”: ”auto”
} /–>