Tillgångarna under våra fötter
Massor i infrastrukturprojekt – en outnyttjad resurs
Har du tänkt på att även stenar och grus är resurser? Ändå återanvänds bara 1% av de massor som används i infrastrukturprojekt i Sverige idag. Genom att ta tillvara de enorma mängder naturresurser vi använder för att bygga vår infrastruktur kan vi ta ett stort kliv mot ett cirkulärt samhälle.
Ekonomiska och klimatmässiga vinster
Vid konstruktion av infrastruktur används stora mängder massor – finfördelade material som exempelvis sand, grus, stenkross och schaktmaterial. Oftast bryts nytt material i stenbrott, men om vi istället skulle återanvända så mycket som möjligt av de massor som redan finns skulle vi se stora vinster, både ekonomiskt och för miljö och klimat. Resurserna skulle räcka längre och behovet av att öppna nya stenbrott och deponera massor skulle minska.
I den nya Urban Insight-rapporten ”Circular materials in infrastructure” kan du läsa mer om dagsläget, utmaningarna och vägen mot en cirkulär massahantering.
Har du frågor om rapporten, eller vill veta mer om hur du kan ta nästa steg mot cirkularitet?
Funderar du på hur ditt projekt kan bli mer cirkulärt? Hör av dig till oss! Kontaktperson för rapporten är Karin Larsson, gruppchef Avfall och resurshantering på Sweco. Karin arbetar dagligen med cirkularitetsfrågor och tillsammans med våra kunder och kollegorna på Sweco arbetar hon för att hitta de bästa lösningarna för en grönare framtid.
5 skäl att sträva efter en mer cirkulär massahantering
- Minska kostnader och klimatpåverkan
- Spara naturliga livsmiljöer – färre stenbrott och deponier frigör mer mark
- Knappa resurser skulle räcka längre
- Färre lastbilar som transporterar material ger mindre trängsel och slitage på befintliga vägar
- Minskade föroreningar
av producerade massor tas tillvara i Europa idag
av producerade massor återanvänds i Sverige
större är massorna i infrastrukturprojekt än mängden avfall från hushållen
Stora utmaningar – lokala lösningar
Behovet av att transportera de tunga material som behövs vid framtagande av massor, och transporterna av massor mellan projekt, gör att cirkularitet främst blir en lokal fråga. Behovet av att samordna massor mellan olika projekt och aktörer i branschen gör också att cirkularitet blir mer relevant i tätorter. I eller runt städer är det ofta utmanande att hitta lämpliga områden för materialhantering, men ett välskött system med en högre grad av cirkularitet, särskilt i tätorter och med ytor avsatta för materialhantering, kan bidra till att minska fordonsrörelser och därmed trängsel och utsläpp. Utrymme som tas upp av stenbrott och deponier skulle då kunna användas för andra ändamål.
Materialets egenskaper skapar komplexitet
En anledning till att massahanteringen ännu inte är helt cirkulär är produktens vikt. Om en lastbil transporterar massor längre än 30 km kan transporten kosta mer än värdet på lasten. Detta innebär att materialets miljöavtryck minskar och det ekonomiska värdet ökar ju närmare stenbrottet är projektsiten där materialet ska användas. Dessutom ger transporten av massor upphov till trängsel och utsläpp. Bara i Region Stockholm ligger masshantering bakom ungefär 28 procent av länets klimatutsläpp från tunga transporter.
Samarbete och kommunikation är nycklar
Därtill kommer frågan om materialen är förorenade, var materialen finns i förhållande till var de potentiellt kan återanvändas och tidpunkten för utvinning och användning av dem. Bilden kan bli ganska komplex och digitala verktyg är därför ovärderliga för att identifiera de faktorer som påverkar ett projekt, väga in samspelet mellan dem och identifiera optimala lösningar. Samarbete och kommunikation mellan aktörer är helt nödvändigt för att kunna uppnå en högre grad av cirkularitet i massahanteringen.
Vägen till en mer cirkulär massahantering
De viktigaste faktorerna för att öka cirkulariteten och ta tillvara massor i infrastrukturprojekt är incitament, samverkan mellan aktörer samt digitala verktyg för samordning. Det handlar om att minimera deponeringen av återvinningsbara material och spara resurser för ny användning, att skapa lokala och regionala platser där massor kan förvaras och att välja stenbrott som ligger så nära projektsiten som möjligt. För att detta ska bli möjligt krävs:
- Bättre vägledning kring vad som är avfall och vad som är produkt
- Klara regler för vad som gäller kring förvaring och återanvändning av massor
- Högre krav på upphandling vad gäller cirkularitet
- Affärsmodeller där kunder, entreprenörer och försörjningskedjor kan koordineras
- Fler partnersamarbeten
- Utveckling av databaser för material för att möjliggöra proaktiv planering
Återanvändning i fokus i järnvägsprojektet Lund – Arlöv
Den 11 km långa sträckan mellan Lund och Arlöv i sydvästra Sverige ska uppgraderas från dubbelspårig till fyrspårig järnväg. Utöver breddningen av spårområdet byggs även nya broar och tunnlar och nya stationer byggs till och om. För att främja hållbara innovationer använder sig projektet av miljöbonusar. Ett mål är att återanvända 40 % befintligt material till de nya spåren och 80 % befintligt material till ett tillfälligt spår som ska användas under tiden arbetet pågår. Dessutom ska schaktmaterial återanvändas så mycket som möjligt.
Andra hållbarhetsaspekter som drivs av bonussystemet är användningen av fossilfria bränslen, minskad klimatpåverkan från användningen av stål och betong, biologisk mångfald, teknisk innovation och användning av elfordon. År 2020 sorterades omkring 92 % av de befintliga massorna nära platsen och återanvändes istället för att bryta nytt material. Av de 325 000 m3 överskottsjord som uppstod användes 25 % för att bygga bullervallar, 30 % till lokala ombyggnadsprojekt och resten till ombyggnadsprojekt i Malmös hamnområde.
Minskade transporter i Ostlänken
Ostlänken, den nya höghastighetsjärnvägen mellan Järna och Linköping, är ett av Trafikverkets största pågående projekt. Ett komplext infrastrukturprojekt i den här omfattningen kan generera så mycket som en miljon enkelresor med lastbil, men Ostlänken har som mål att generera så få transportresor som möjligt.. Sweco har fått i uppdrag att se över masshanteringen för den 16 mil långa sträckan.
Transportsektorn ska enligt klimatlagen från 2018 minska sina utsläpp med 70 procent till år 2030, vilket ställer höga krav på hela branschen. Sweco har fått uppdraget att granska möjligheter för optimalt nyttjande av massor för hela projektet, se över mängderna av berg och jord samt hur användbara massorna är avseende materialklass och föroreningsgrad. Ett övergripande mål i projektet är att minska antalet transporter på allmänna vägar, vilket innebär såväl en positiv miljöpåverkan som att bidra till minskning av onödiga störningar i samhällen och kommuner utmed sträckan.
Prenumerera på Urban Insight
Få de senaste Urban Insight-rapporterna.