Vägen till den cirkulära staden
Dags för städerna att ställa om till cirkulär ekonomi
Våra städer står i centrum när det är dags att ställa om. Genom att utnyttja sina egenskaper som innovationsnav och finansiella centra kan de hitta nya vägar framåt att skapa värde av det som tidigare setts som avfall.
Beräkningar som Swecos experter gjort visar att en omställning till cirkulär ekonomi kan innebära att städerna minskar sitt energibehov med 75% samtidigt som koldioxidutsläppen minskar med 97% jämfört med idag. Nyckeln är ett systemperspektiv som gör det möjligt att dela resurser, energi och transportmedel över sektorer och gränser.
I rapporten ”Circular City Transformation – 5 pathways and 15 actions towards circular urban environments” får du lära dig mer om hur städerna kan ställa om till cirkulär ekonomi.
Har du frågor om rapporten, eller vill veta mer om hur din stad kan ta nästa steg mot cirkularitet?
Charlie Gullström är arkitekt och forsknings- och innovationsstrateg på Sweco. Charlie arbetar med frågor som rör cirkulära städer, urban innovation och delningsekonomi. Amanda Borneke är specialist på cirkulär ekonomi och hållbarhetskonsult. Hennes passion är att skapa städer för cirkulenter snarare än konsumenter.
Urban Insight – den cirkulära staden
I den här videon berättar Amanda och Charlie om vad som krävs för att skapa den cirkulära staden och vilken den största myten om cirkulär ekonomi är.
5 grundstenar för att bygga den cirkulära staden
- Främja förändrade konsumtionsmönster: Genom att utbyta kunskap, främja delade tjänster och utrymmen, samt satsa på återbruk istället för att bygga nytt kan vi förändra våra invanda beteenden och bli cirkulenter istället för konsumenter.
- Främja naturens förmåga till ekologisk förnyelse: Genom att öka andelen livsmedel som produceras lokalt skulle stora mängder koldioxid kunna sparas. Fler naturområden och gröna ytor skulle bland annat ge bättre luft och levnadsvillkor samt ge en större motståndskraft mot extremväder.
- Kartlägga resursflöden: Digitala verktyg och plattformar kan hjälpa intressenter i olika branscher och på olika platser att i realtid cirkulera resurser.
- Sätta ramar som främjar cirkulär ekonomi: Genom lagstiftning, subventioner och innovativa affärsmodeller kan vi främja införandet av cirkulära strategier.
- Anlägga ett holistiskt systemperspektiv: För att uppnå cirkularitet krävs att vi tänker hela vägen från lokalt till regionalt och engagerar samtliga intressenter.
av all mat konsumeras i städer
av utsläppen står våra städer för
av avfallet står städerna för
Den cirkulära staden 2040
Sweco har gjort scenarioberäkningar om värdet av cirkulär stadsplanering med fokus på energieffektivitet och hållbar mobilitet. I beräkningen blir den cirkulära stadsdelens totala energibehov per kvadratmeter 2040 endast en fjärdedel jämfört med hur städer ritas och planeras idag. Scenariot visar att:
- Människor kommer att vara mycket mer aktiva 2040 än idag – vilket ger stor påverkan på hälsa och välbefinnande.
- Matsvinn från den urbana matproduktionen till exempel täcker den lokala skolans totala behov av el och värme. Andra positiva effekter av lokal matproduktion är att överskottsvärmen kan nyttjas i systemet, till exempel för att värma upp 13 000 kvm bostadshus.
- Genom att stadsplaneringen främjar gång, cykel, kollektivtrafik och andra mobilitetstjänster minskar bilåkningen till 20 mil/månad för ett hushåll på fyra personer, en femtedel jämfört med nuläget, och en klimatsutläppsminskning med 97% om gång, cykel och eldrivna mobilitetstjänster har blivit norm 2040.
Lärdomar från cirkulära städer
Många städer och regioner i världen har redan påbörjat resan mot cirkularitet. Samordnade insatser pågår också och 20 av 27 EU-länder har idag en plan på regeringsnivå för övergången till en cirkulär ekonomi. Nedan finner du ett antal exempel och visioner från städer i Europa som visar hur den cirkulära övergången kan möjliggöras.
Wickewort – delningsekonomin ger mer utrymme till grönytor
I ekobyn Wickevoort estate i Nederländerna kommer 1000 hållbara hus att byggas. Sweco har anlitats som ingenjörskonsulter för att stödja utvecklingen av byn, som kommer att vara energineutral och dessutom självförsörjande genom stadsodling. Invånarna delar på utrymmen, anläggningar och mobilitet. Fastigheter används på flera olika sätt, så att det som är en vårdcentral på dagen kan vara en yogastudio på kvällen. Genom delningsekonomin sparas mycket utrymme som kan användas till grönytor och som bidrar till klimatanpassningen. Området har tagit ett brett grepp på hållbarhet och tagit hänsyn till både fysiska och socioekonomiska aspekter. Det har resulterat i att inte bara de boende i området, utan även dess besökare, får ta del av de cirkulära lösningarna.
Illustration: AM
Älvstaden – en kvartersmodell för cirkulär stadsutveckling
Tänk om det var lika enkelt som självklart att återbruka, dela och låna i ditt eget kvarter. På uppdrag av det kommunala stadsutvecklingsbolaget Älvstranden Utveckling har Sweco undersökt hur den nya stadsdelen som växer fram längs älvstranden i Göteborg kan få levande gatuplan med andra drivkrafter än handel och kommers. Resultatet blev en modell för cirkulär ekonomi på kvartersnivå, där olika samverkansinitiativ skapar lokalt engagemang bland boende och andra som vistas i en stadsdel, och där människors hälsa och sociala välbefinnande står i centrum.
Illustration: Sweco Architects
Det cirkulära Cork – en framtidsstudie
Hur skulle den irländska staden Cork kunna se ut om 80 år? I Swecos framtidsstudie präglas staden av innovativa och hållbara lösningar som även tar hänsyn till klimatanpassning. Cirkulär ekonomi är satt i system och allt bygger på tre principer; att designa bort avfall och föroreningar, att produkter och material fortsätter att användas samt att återskapa naturliga system. Målet är att omvandla Cork till ett motståndskraftigt, produktivt och självförsörjande område som genererar egen el från förnybara källor som vind- och solkraft. Byggnader delar energi med varandra och genererar lika mycket energi som de konsumerar.
Illustration: Will Fox, senior visualisation & graphics consultant.
Näringen i Gävle – Europas mest hållbara stadsdel
I ett förslag från Sweco kan det gamla industriområdet Näringen i Gävle bli Europas mest hållbara stadsdel. Storkvarter bildas när flera mindre kvarter binds samman av gemensamma ytor så som gröna stråk för odling och rekreation. Gator reserveras för cykling och fordon i lägre hastigheter medan tyngre trafik leds runt området. Ett centralt vattendrag ansluts till dammar som fångar upp överskottsvatten vid extremväder. Området formas för att gynna grannsamverkan. Genom digitala verktyg som kartlägger och styr energi, flöden och resurser kan samhällsfunktioner kopplas samman i ett kretslopp för återbruk – byggande, boende, matproduktion, sophantering, transporter och andra verksamheter samverkar i symbios.
Illustration: Sweco Architects
Amsterdam – ledande i övergången till cirkularitet
I övergången till en cirkulär ekonomi är Amsterdam världsledande. 2017 tilldelades staden World Smart City Award för sitt nytänkande inom cirkulär utveckling, speciellt insatserna för att kunna producera el lokalt, minska bränslekonsumtionen och att återvinna avfall mer effektivt. Staden arbetar ihop med företag och akademi för att kunna skapa de rätta förutsättningarna för utvecklingen. I stadsdelen Buiksloterham satsar man på att bli helt cirkulära och kommer bland annat att testa biorötning för att maximera energiåtervinningen och utnyttja resurser från avloppsvattnet.
Göteborg – stora möjligheter för lokal odling
Att en storstad är självförsörjande på grönsaker är mycket ovanligt, men när Sweco undersökte Göteborgs livsmedelsflöden visade det sig att detta skulle vara möjligt. Dessutom visar Swecos rapport att det finns potential för staden att bli till hälften självförsörjande på alla livsmedel. Bönder, stadsodlare, fiskauktionen och reningsverket har alla bidragit med information om vad som produceras inom kommunen och vad som händer med avfallet. Olika scenarion har målats upp för att se hur all näring kan tas tillvara. Swecos experter ser också stora möjligheter med industriell symbios, till exempel att man kopplar ihop en fiskodling i kallvatten med en livsmedelsfabrik där det blir matsvinn.
Mindemyren kanal i Bergen – vattnet släpps fritt igen
Området Mindemyren kommer att genomgå en nästan total omvandling under de närmaste åren. Det som idag är ett tungt trafikerat område med föga tilltalande byggnader ska i framtiden bli ett attraktivt grönområde. Kanalen kommer att skydda mot översvämningar och även främja fiskvandring och blågrönt stadsliv. Samtidigt skapas nya platser med fokus på smidig mobilitet för gångtrafikanter och cyklister. Sweco har designat en kanal som gör att en gömd å som löpt genom kulvertar nu släpps fri igen. Experter inom vatten och avlopp, stadsplanering och biologi har samarbetat för att skapa en kanal som bidrar till ett attraktivt stadsliv, främjar biologisk mångfald och tillgodoser behoven av klimatanpassning vid skyfall.
Visualisering: Sweco
Prenumerera på Urban Insight
Få de senaste Urban Insight-rapporterna.