Det resilienta samhället
I ett samhälle som ständigt förändras behöver vi öka medvetenheten om de risker som finns och vara beredda på kriser. Men hur går vi från att vara reaktiva till att bli proaktiva?
Beredskap för kriser och förändrade förhållanden
På morgonen den 23 mars 2021 passerade det gigantiska containerfartyget Ever Given genom Suezkanalen på väg till Rotterdam. Klockan 7:40, gick fartyget plötsligt på grund diagonalt och blockerade hela kanalen – under sex dagar. Hundratals fartyg stod stilla under dessa sex dagar och handel för miljarder dollar gick förlorad. Oväntade störningar som denna kan få stora konsekvenser för miljarder människor, företag och nationer, i form av livsmedelsbrist, minskad livsmedelskvalitet, prishöjningar och volatilitet, brist på maskiner och reservdelar med mera.
Incidenten med Ever Given inträffade ungefär ett år efter utbrottet av Covid-19. Ett år senare, i februari 2022, invaderade Ryssland Ukraina. Samtidigt har klimatförändringarna fortsatt oförminskat, vilket har gett upphov till nya extrema väderhändelser. Allt detta sammantaget har resulterat i snabbt stigande inflation, en energikris, osäkra leveranskedjor, cyberattacker och en kommande lågkonjunktur.
Osäkerheten har lett till att arbetet med att stärka motståndskraften i allt från städer och länder till hushåll och företag är mer aktuellt än någonsin. Begreppet resiliens nämns allt oftare och handlar om förmågan att stå emot och klara av förändring, samt att återhämta sig och utvecklas vidare. Idag läggs också stor vikt vid att inte bara återhämta sig och återställa till utgångsläget, utan att nå en ny högre nivå där motståndskraften att stå emot nya förändringar är större än tidigare.
Så kan vi öka europiska städers beredskap mot värmeböljor
Så kan vi öka europiska städers beredskap mot värmeböljor
Europa upplever en betydande uppvärmning, vilket medför risker för folkhälsa, infrastruktur och ekonomi. Trots detta saknas strategier för att hantera värmeböljor i städer, särskilt i norra Europa. Det visar Sweco i en rapport där 24 europeiska städers beredskap inför värmeböljor studerats.
Varför behöver våra samhällen bli mer resilienta?
Turbulensen och den ökade osäkerheten i världen har lett till att arbetet med att stärka motståndskraften i olika samhällen; från länder och städer till hushåll och företag är mer aktuellt än någonsin. Begreppet resiliens nämns allt oftare och handlar om förmågan att stå emot och klara av förändring, återhämta sig och fortsätta utvecklas, samt att rusta sig för att kunna svara bättre på nästa förändring. Samhällen kan drabbas av turbulens på en mängd olika sätt:
- Geopolitiskt: krig, energikriser, säkerhet, större produktion och lagring, materialbrist och störningar i försörjningskedjor tillsammans med restriktioner.
- Klimat- och miljömässigt: klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald som leder till oåterkalleliga förändringar i ekosystemen.
- Samhälleligt: krigsflyktingar och klimatflyktingar, behovet av social rättvisa och mångfald, migration och integration, hälsa och välbefinnande.
- Ekonomiskt: efterdyningarna av pandemin, krig och stigande priser, inflation och ekonomisk osäkerhet.
- Teknologiskt: cyberhot och digitala risker.
Resursstarka samhällen
Under senare år har vi blivit varse hur känsliga dagens globala försörjningskedjor är och hur beroende vi är av dem. Utöver detta har den långsiktiga klimatkrisen börjat orsaka extrema väderhändelser, vilket tydligt visar vilken enorm påverkan även ett mindre strömavbrott kan ha på våra samhällen. Swecos white paper utforskar hur vi kan säkerställa tillgång till energi, vatten och mat i händelse av kris.
Läs mer om motståndskraftiga städer
När en allt större del av världens befolkning bor i städer hamnar resiliens allt mer i fokus i dessa områden. Det inkluderar initiativ som grön infrastruktur, teknologi för smarta städer och olika typer av samhällsengagemang. I minirapporten ”The search for resilience in a world of polycrisis” kan du läsa mer om vilka risker som finns och hur kan vi hantera dem.
Visste du att…
- Det uppskattas att nästan 84 % av de snabbast växande städerna är mycket sårbara för katastrof-/klimatrisker. Därmed sätts tillgångar till ett värde av 4 biljoner dollar på spel.
- År 2050 kan den årliga kostnaden för översvämningsskador i Europa uppgå till 40 miljarder euro. Det är sju gånger mer än 2014 (5,3 miljarder euro)
- Människor som utsätts för naturkatastrofer i fattiga länder löper mer än sju gånger större risk att dö än motsvarande befolkningar i de rikaste länderna.
- Varje år hamnar uppskattningsvis 26 miljoner människor i fattigdom till följd av naturkatastrofer
- Katastrofer orsakar ekonomiska förluster som uppgår till cirka 300 miljarder dollar årligen. Om vi tar hänsyn till effekterna på välbefinnandet är summan närmare 520 miljarder dollar.
- Till 2030, utan betydande investeringar för att göra städer mer motståndskraftiga, kan naturkatastrofer kosta städer över hela världen 314 miljarder dollar varje år, från cirka 250 miljarder idag, och klimatförändringarna kan leda till att upp till 77 miljoner stadsbor hamnar i fattigdom.
