
Resiliens och robust samhällsdesign
Fantisera om strömavbrott, översvämningar, cyberattacker eller att värmen slås ut mitt i januari? Saker som de flesta av oss helst vill slippa tänka på. Därför tänker vi på det. På hur samhället ska fungera, när det väl händer.
När samhället måste fungera även i kris
Resiliens är förmågan att fortsätta fungera när något går fel. Pandemier. Skyfall. Värmeböljor. Vattenbrist. Energikriser. Ett förändrat säkerhetsläge. Vår tids utmaningar är inte isolerade händelser, de är sammankopplade systemrisker. Därför handlar resiliens inte om att reagera snabbare när något händer. Det handlar om att planera smartare innan det händer.
Resiliens byggs in i städer, energisystem och infrastruktur långt innan krisen inträffar. Genom att integrera klimatanpassning, robusta system för el och vattenförsörjning, cybersäkerhet och smart infrastruktur skapar vi samhällen som fungerar när det verkligen gäller.
Energiresiliens och strömavbrott
Hur kan vi mildra effekterna av långvariga strömavbrott? I Swecos studie ”Solar Energy Resistance” har vi undersökt hur solel kan användas för att förbättra vår energiresiliens.

Så märks resiliens i vardagen
Ett översvämningsskydd som skyddar hela samhällen. Ett energisystem som fungerar även vid störningar. Att sjukhuset har el när resten av staden är mörk. En järnväg som är anpassad för framtidens klimat.
Resiliens i samhällsbyggnad handlar om att analysera risker, dimensionera rätt och genomföra lösningar i praktiken.
Vanliga myter om resiliens
När världen förändras behövs lösningar som får vardagen att fungera och gör hela samhället starkare. Resiliens är samhällets förmåga att anpassa sig, återhämta sig och fortsätta fungera när förutsättningarna förändras, från klimatförändringar till nya säkerhetsutmaningar, och är ofta förknippat med robust teknik, stora investeringar eller åtgärder för extrema kriser. Men det handlar lika mycket om samverkan, styrning och långsiktig planering som teknik. Med rätt arbetssätt kan resiliens integreras i allt från robusta sjukhus till stadsutveckling och infrastruktur.
Så här tänker vi på Sweco kring några av de vanligaste myterna om resiliens.
Myt: Ju robustare desto mer resilient
Robusthet handlar om att stå emot störningar, medan resiliens även omfattar förmågan att anpassa sig, återhämta sig och förändras över tid.
Ett extremt robust system kan till och med bli mindre resilient om det saknar flexibilitet.
Myt: Resiliens kan “byggas in” en gång för alla
Resiliens är något som ska planeras för och byggas in i städer, energisystem och infrastruktur långt innan krisen inträffar. Men det betyder inte att man är färdig. Samhällsresiliens är dynamisk och tidsberoende. Allt från klimatförändringar till antagonistiska hot, geopolitiska risker, demografi och teknik kommer att förändras kontinuerligt vilket kräver löpande anpassning och förvaltning.
Myt: Resiliens är främst en fråga om teknik
Tekniska lösningar är nödvändiga, men institutionell kapacitet, styrning, samverkan och sociala strukturer är ofta minst lika avgörande för hur samhället klarar olika typer av hot.
Två städer med samma skyddsnivå kan få helt olika utfall beroende på beslutsförmåga, organisation, ansvarsfördelning och samverkansförmåga.
Myt: Redundans är ineffektivt och dyrt
Redundans är också ett viktigt begrepp i sammanhanget och handlar om att ett samhälle har reservlösningar och alternativ om en funktion går ned. Redundans kan bestå av alternativa vägar, system eller funktioner – något som ibland uppfattas som ineffektivt och onödigt i normalläge, men kan ha avgörande betydelse vid störningar.
Om man optimerar för normaldrift riskerar det att minska förmågan att hantera extrema händelser.
Myt: Resiliens handlar främst om extrema händelser
Samhällsresiliens handlar lika mycket om kroniska påfrestningar:
- långsamma klimatförändringar
- antagonistiska hot såsom cyberattacker eller sabotage
- kapacitetsbrist i infrastruktur
- socioekonomisk segregation
- gradvis förlust av ekosystemtjänster
Mindre återkommande störningar kan vara nog så samhällspåverkande i jämförelse med enstaka katastrofer.
Myt: Resiliens står i konflikt med effektivitet och hållbarhet
I vissa frågor kan målkonflikter uppstå, men på en övergripande nivå kan resiliens vara en viktig förutsättning även för en hållbar utveckling.
Ett system som inte klarar störningar är i längden varken ekonomiskt, ekologiskt eller socialt hållbart.
Urban Insight by Sweco
Swecos gobala kunskapsplattform för hållbar stadsutveckling, där experter publicerar rapporter och data om framtidens klimat- och samhällsutmaningar.

Översvämningar och kritisk infrastruktur
Kraftiga skyfall kan slå ut kritisk infrastruktur och få stora konsekvenser för samhället. I vår rapport analyserar Sweco riskerna och hur de kan hanteras.

Från grå till blågrön infrastruktur
I vårt whitepaper “From grey to green” visar vi hur naturbaserade lösningar kan göra våra städer mer motståndskraftiga.

Att utforma staden som ger tillbaka
I rapporten “Regenerative neighbourhoods – where people and nature flourish” utforskar Sweco hur regenerativa principer och grönblå infrastruktur kan stärka städer – även i redan byggd miljö.

Motståndskraftiga städer
När allt fler människor bor i städer ökar behovet av resiliens. I minirapporten “The search for resilience in a world of polycrisis” beskriver Sweco vilka risker städer står inför och hur de kan hanteras.











