Översvämningar och kritisk infrastruktur

Översvämningar en betydande risk

Kritisk infrastruktur är den del av samhällsinfrastrukturen som är avgörande för att upprätthålla samhällsfunktioner och skydda medborgarnas hälsa, säkerhet och välfärd. Det inkluderar exempelvis energi- och vattenförsörjning, transport- och kommunikationssystem, sjukvård, polis och räddningstjänst, finanssektorn och livsmedelsförsörjningen. Översvämningar till följd av kraftigt regn kan orsaka skador på den kritiska infrastrukturen och utgör därför en betydande risk för samhället, folkhälsan, ekonomin och miljön. Den senaste tidens kraftiga översvämningar i Europa visar att nederbörden kan stänga ner städer vilket leder till enorma skador och kostnader. Studier visar att mer intensiv och frekvent kraftig nederbörd kommer att drabba europeiska städer framöver. Därför finns ett behov av omfattande riskbedömning när det gäller kritisk infrastruktur. Läs mer i vår rapport ”Expect the unexpected: Floods and critical infrastructure” som du kan ladda ner här nedanför!

Studie visar att våra städer är sårbara

I den nya Urban Insight-rapporten ”Expect the unexpected: Floods and critical infrastructure” har vi undersökt hur sårbara våra städer är och vilka strategier som finns för att begränsa skadorna. Resultatet visar att städerna inte är utformade för vårt föränderliga klimat. Dessutom påverkar faktorer som urbanisering, föråldrad infrastruktur och geografiskt läge exponeringen i hög grad. Swecos efterforskningar visar att kommuner och regioner framförallt prioriterar att skydda teknisk infrastruktur som transport- och elsystem. Sämre skydd har social infrastruktur som sjukhus, daghem och äldreomsorg och något som ofta förbises är banker, datacenter och kriscentra fastän de är ryggraden i vårt finansiella system.

Sju rekommendationer för säkrare infrastruktur

• Bedöm sårbarhet och påverkan: Utöver exponering bör riskbedömningar fördjupa sig i sårbarhet på tillgångsnivå, med hänsyn till plats, konstruktion och design.
• Studera kaskadeffekter: Det finns ofta ett ömsesidigt beroende mellan infrastruktursystem och därför är samarbete mellan förvaltande enheter av största vikt. En översvämmad transformatorstation kan till exempel leda till att tunnelbanan stannar och att ett sjukhus tvingas slå över till nödel.
• Inkludera social infrastruktur: Sjukhus, daghem och äldreomsorg behöver få ett ökat skydd. Dessutom behöver man se till de känslomässiga och psykologiska effekterna som stress och rädsla bland den drabbade befolkningen.
• Sätt upp tydliga mål: Upprätta handlingsinriktade mål och bestäm vilka risknivåer som är acceptabla och vilka investeringar som är kostnadseffektiva. Ett hundraprocentigt skydd mot översvämningar finns inte och ibland är det en bättre strategi att ha kapacitet att snabbt kunna reparera och byta ut komponenter.
• Skapa synergier på tillgångsnivå: Passa på att klimatanpassa när renoveringar av infrastrukturen ändå behöver göras.
• Välj rätt plats: Prioritera byggnation i mindre farliga områden och överväg flytt medan byggnader säkras. Det är bättre att bygga en transformatorstation som en högt belägen än att bygga den där den behöver säkras mot översvämningar.
• Ställ funktionskrav: Utveckla sektorsspecifika standarder för klimattålig infrastruktur.

Vad blir konsekvensen för samhället?

Ofta tas störst hänsyn till en byggnads, eller annan infrastrukturs, utsatthet för översvämning när en bedömning av klimatriskerna i samhället görs. I själva verket är det fler faktorer som spelar in när man bedömer vilka insatser som behöver göras för att skydda vår kritiska infrastruktur.

 Det handlar inte bara om en byggnads läge, utan även om dess förmåga att stå emot de påfrestningar den utsätts för, samt vilken skada som skulle uppstå för samhället om byggnaden skadades. Som exempel kan man tänka sig ett sjukhus, som antingen ligger i ett område som är väl dränerat eller i ett område där översvämningar kan uppstå. Sjukhusets sårbarhet beror på om det till exempel har en låg entré där vattnet rinner in, en källare med tekniska system, eller intensivvårdsavdelningar på bottenvåningen. Om det istället har en hög entré och viktiga installationer och ICU-enheterna placerade på första våningen blir sjukhuset mindre sårbart. Det blir också en konsekvens när sjukhuset översvämmas, till exempel att sjukhuset behöver evakueras. Konsekvenserna för samhället blir då större om det handlar om ett stort sjukhus än om en lokal klinik behöver evakueras, eftersom fler patienter berörs.