Så kan vi öka europeiska städers beredskap mot värmeböljor
Europa upplever en betydande uppvärmning med temperaturer som stiger dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Städer kan bli ännu varmare än omgivande områden på grund av den urbana värmeeffekten, vilket medför risker för folkhälsa, infrastruktur och ekonomi. Trots detta saknas strategier för hur vi kan hantera värmeböljor i städer, speciellt i norra Europa. Det visar Sweco i en rapport där 24 europeiska städer studerats för att bedöma beredskapen inför värmeböljor.
Resultaten visar att kartläggning och data krävs för att bedöma städers sårbarhet för värme. Hänsyn behöver även tas för att säkerställa en rättvis resursfördelning och skydd för utsatta grupper som äldre och sjuka. I rapporten lyfts rekommendationer som exempelvis investeringar i kunskap, anpassad stadsutveckling och planer för klimatanpassning. Blågrön infrastruktur och digitala lösningar är också viktiga åtgärder för att på sikt höja beredskapen, samt hållbara och robusta kylsystem.
Värmeböljor – insikter och åtgärder
De senaste tio åren har vi upplevt värmeböljor i städer, men det var först sommaren 2018 som många verkligen insåg omfattningen av problemet med utmaningar som höga temperaturer, ökad brandrisk och brist på dricksvatten – som i sin tur ledde till eldnings- och bevattningsförbud.
Vissa områden i en stad kan bli upp till tio grader varmare än andra och i Sverige bygger vi fortfarande hus som blir för varma. Vi har tidigare fokuserat på uppvärmning om vintern, nu måste vi också kunna kyla ner våra byggnader under sommaren.
Brett fokus krävs
Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper som barn i förskolor, äldre, gravida och personer med vissa sjukdomar. Andra utsatta grupper är personer som arbetar i varma miljöer, som industri eller utomhusarbete, samt inom äldreomsorgen. Vi behöver dock öka vår resiliens och ha ett bredare fokus på hela befolkningen, och få in värmerelaterade frågor i planeringen av våra samhällen och städer. Socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor, vilket gör det extra viktigt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer.
Värmebölja enligt SMHI definieras som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 C minst fem dagar i sträck. Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat.
Åtgärder för att hantera värmeböljor i städer
Åtgärder på kort sikt
Åtgärder för att hantera värmeböljor i städer i syfte att skapa svalare och mer anpassningsbara miljöer i städerna och skydda sårbara grupper i samhället, handlar på kort sikt om att skapa skuggiga platser, att använda solskydd och solfilm på byggnader, och att anpassa ventilationssystem för att kyla inomhusluft. Det är också viktigt att organisera olika funktioner och verksamheter på ett sätt som möjliggör anpassningar vid värme, till exempel genom att införa checklistor och riktlinjer för att hantera värme i förskolor eller äldreomsorgen.
Åtgärder på längre sikt
På längre sikt behöver vi undvika förtätning av städer och försöka omvandla ytor till grönområden. Vi behöver också förbättra lagstiftningen och utforma platser som fungerar på sommaren, med tillgång till skugga och vatten. Det är också viktigt att involvera medborgare och satsa på blågröna lösningar. Blågrön infrastruktur och naturbaserade lösningar kan exempelvis vara träd som ger skugga eller dagvattenlösningar som hanterar både översvämningar och torka genom buffring och reglering av vattenflöden. För att bättre bedöma och hantera värme finns även behov av digitala lösningar som till exempel digitala tvillingar av städer. Även hållbara och robusta kylsystem behövs för att möta den ökade risken för värmeböljor.
Stockholm
Stockholm är en av städerna som analyseras i rapporten, och som enligt Swecos beräkningar riskerar ytterligare 37 dagar av värmebölja per år 2100 – en ökning med 150 procent. Utöver detta väntas även ytterligare 2,2 dagar av måttlig värmestress – en ökning med 260 procent. En tredjedel av Sveriges kommuner har åtgärdsplaner eller rutiner för att motverka den extrema värmeökningen men inte Stockholm.
Stockholm har nu identifierat behovet av åtgärdsplaner för värmeböljor och utvecklar metoder för att öka utsatta gruppers motståndskraft mot extrem värme, med bland annat analys och kartläggning av skolor, förskolor och äldreboenden.
Ängelholm
Sweco har gjort en analys av värmekartläggning och sårbarheter i Ängelholm kommun. Resultaten visar vilka områden som är känsliga för värme och hur olika faciliteter kan påverkas under värmeböljor.
Genom att ta hänsyn till faktorer som ytor, vegetation, träd, byggnader och vind kan kommunen skapa hälsosamma ute- och inomhusmiljöer för invånare och besökare.
Beräknad ökning av svenska värmeböljor
Andel svenska kommuner som har klimatplaner
Antal dagar av värmebölja som Stockholm riskerar år 2100
Rekommendationer
Swecos huvudsakliga rekommendationer i rapporten
- Förbättra kartläggningen av städernas sårbarhet genom att skapa ”digitala tvillingar” med hjälp av GIS och andra digitala lösningar. Detta hjälper till att bedöma och hantera värme på ett bättre sätt.
- Anpassa stadsmiljön genom design på byggnads- och kvartersnivå. Det innebär att använda fler naturbaserade lösningar, öka den grönblå infrastrukturen och uppdatera lagstiftningen för både nya och befintliga byggnader.
- Samarbete mellan kommuner för att effektivt hantera värmeböljor. Det kräver investeringar i kunskap, databaserad värmehantering och gemensam planering för att skapa särskilda teamstrukturer under värmekriser.
- Fatta beslut baserat på en långsiktig vision. Myndigheter och beslutsfattare behöver implementera effektiva och moderna strategier för att skydda sårbara befolkningsgrupper från extremvärme, främja folkhälsan och minska klimatmässiga ojämlikheter mellan olika grupper.