0 av 0 för ""

2024-03-03

Reading time: 7min

Fredrik Toller

Fredrik Toller

Landskapsarkitekt

Nima Karimzadeh

Nima Karimzadeh

Landskapsarkitekt

Är framtidens stad en skog?

Stadsplaneringen har genom århundradena gjort allt den kunnat för att skilja oss människor från naturen. Vi har skapat hårda markytor och byggt hus av betong och stål, vi har plansprängt och gömt allt vatten i ledningar under marken. Vi har gått så långt att vi till och med tar bort mossa som växer i fogarna mellan markplattor. Först på senare år har vi insett att vi inte kan fortsätta att planera staden som förut, och att det finns behov av ett nytt tankesätt. Det är dags att låta naturen ta plats i staden igen! Genom en stadsplanering med mer grönska kan vi både få en stad som är bättre ur ett ekologiskt perspektiv och en hälsosammare befolkning.

Genom en stadsplanering med mer grönska kan vi både få en stad som är bättre ur ett ekologiskt perspektiv och en hälsosammare befolkning.

För- och nackdelar med den täta staden

Dagens sätt att leva är på många sätt problematiskt. Genom att hela tiden arbeta mot naturkrafterna och utnyttja Moder Natur till max, har vi målat in oss i ett ohållbart hörn. Vi kan dagligen läsa om klimatkatastrofer, förlust av biologisk mångfald och att det finns behov av en ny urbanism. Men finns det en reell annan möjlighet? Kan vi återgå till en annan typ av samhälle?

Vid Nationellt möte för Tillämpad Stadsbyggnad, som anordnades av KTH, diskuterades bland annat frågor kring stadens täthet. Många forskare utgår från transporter, ekonomi och energi, och kommer då fram till att ju tätare vi bor – desto bättre. Men om man i stället tittar på ekologi, sociala frågor och folkhälsa framkommer att täthet inte bara är bra. Det visade sig i en studie gjord av Per Haupt med flera att praktiker inte alls tog hänsyn till detta, utan överskattade nyttan med en tät stad. Framför allt saknas helt forskning där täthet ger en positiv effekt för social interaktion, arbetsproduktivitet och brottslighet – vilket alltså ofta påstås i till exempel kommunala översiktsplaner. Samtidigt underskattar planerna ofta betydelsen av rekreationsgrönska.

Forskningens slutsatser

Dikotomi täthet diagram

Jämförelse mellan hur forskning och praktiken viktar olika frågor avseende en stads täthets betydelse. Stark dikotomi mellan övervägande positiva effekter kopplat till infrastruktur, ekonomi och transport och övervägande negativa effekter kopplat till ekologi, klimat, sociala frågor och hälsa. 

Fördelar med en mindre tät stad

Så vilka fördelar skulle kunna finnas om vi inte byggde en lika tät stad? Och hur ska vi göra för att omvandla det redan byggda till något som faktiskt är i harmoni med vår jord?

Till att börja med kan konstateras att det skulle finnas mer plats för grönska och liv mellan husen, vilket i sin tur ger många ekosystemtjänster i form av till exempel:

Rent krasst skapar dessa ekosystemtjänster samhällsnyttor som är värda mångmiljonbelopp, vilket sällan tas med i byggkalkylen.

Dagens sätt att leva är på många sätt problematiskt. Genom att hela tiden arbeta mot naturkrafterna och utnyttja Moder Natur till max, har vi målat in oss i ett ohållbart hörn.

Så skapas en grönare stad

Genom att omvandla befintliga bilgator till ytor för grönska och människor kan stora samhällsvinster uppnås. Stockholms stad har i flera år testat att göra om körytor till gångytor i projektet Levande Stockholm. Resultatet har varit väldigt omtyckt av de boende, och till nästa år kommer flera av gågatorna att permanentas.

Men det finns fler sätt att skapa en grönare och hälsosammare stad. Här är några av dem

  • Omvandla dubbelriktad gata till enkelriktad (ger mer plats för träd).
  • Ifrågasätt dogmer om bredd och storlek på hårdgjorda ytor.
  • Skapa öppna regnbäddar som får ta hand om, rena och fördröja dagvatten.
  • Omvandla hårdgjorda ytor till genomsläppliga för att gynna lokalt omhändertagande av dagvatten.
  • Plantera träd med tätare mellanrum.
  • Plantera flera olika växtarter för att gynna fler djurarter.
  • Omvandla klippta gräsmattor till ängsytor för att även dessa ytor ska gynna den biologiska mångfalden.
  • Skapa ”brynzoner” med hjälp av buskar och mindre träd, här kommer småfåglar och insekter frodas.
  • Jobba med flera vegetationsskikt för en mer effektiv rening av dagvatten och luft, samt sänkning av temperaturen.
  • Bevara befintlig vegetation, speciellt gamla träd, eftersom många andra arter bor där.
  • Välj rätt art på rätt plats för att minimera skötselkostnad och skötselenergi.

Träds ekosystemtjänster

Viktning av träds ekosystemtjänsterVärdering och viktning av träds ekosystemtjänster.

Att mäta krontäckningsgraden är ett sätt att ta reda på hur grön en stad är. Stockholms stad ligger exempelvis på ca 30% i genomsnitt, men det är väldigt ojämnt fördelat. För gator och torg ligger det på ca 12%. Sedan 2022 finns beslut på att man ska försöka öka krontäckningsgraden inom Stockholms kommun.

Låt grönskan ta plats på hustaken

Och byggnaderna som redan är byggda, vad kan vi göra åt dem? Taklandskapen är en outnyttjad resurs. I Sverige finns det cirka 130 km2 platta takytor på flerbostadshus, industribyggnader och lokaler, medan den totala bebyggda ytan uppgår till ca 12300 km2. I den totala bebyggda ytan ingår dock ytor som har vegetation, tex gator, trädgårdar och idrottsanläggningar.

Takytor kan omvandlas till ”gröna tak”, genom till exempel användande av sedummattor och likande. Men det är ännu bättre att skapa djupare växtbäddar och planteringar med perenner, buskar och kanske till och med träd. Om det inte går att få till gröna tak, kan man i stället anlägga olika former av biotoper som inte har så mycket grönska. Till exempel kan grus och sandytor gynna solitärbin, och många typer av hålrum kan bli boplatser åt både insekter, fåglar och fladdermöss.

Frågan är om vi alla: medborgare, konsulter, beställare är redo för en ny typ av stad? En stad där gatorna har tät grönska och husen myllrar av (djur)liv?

Nyfiken på att veta mer? Kontakta oss!

Fyll i formuläret så återkommer vi till dig.
  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.