Även små insatser kan göra stor nytta

Oavsett om vi är konsulter, byggherrar, entreprenörer eller har annan beslutsfattande roll i och med ett byggprojekt så ställs vi inför många valmöjligheter som styr projektet. På senare år har projektets klimatpåverkan från produktionsprocessen fått allt större fokus bland övriga styrmedel. Vi upplever ett grönt paradigmskifte i byggbranschen och alla behöver delta i omställningen mot det klimatneutrala samhället. Vi påverkas av allt ifrån eget samvete, politiska ramverk och Boverkets kommande klimatdeklarationer till att vinna kunders förtroende, och förstås, marknadsandelar. Äntligen börjar vi prata om klimatkrav i uppdrag, klimatpåverkan av konstruktioner och klimatstyrande faktorer! Med det sagt får vi inte glömma en annan avgörande parameter– kostnader.

Klimat- och kostnadseffektivitet i byggprojekt

Sedan kommer den viktiga frågan om hur:et.

• Hur når vi våra uppsatta mål och bidrar till uppfyllandet av de globala målen?
• Hur gör vi rätt val?
• Hur kopplar vi minskad klimatpåverkan till våra marknader och affärer?

Här följer ett konkret exempel på hur Swecos Byggkonstruktörer använt sig av klimatmedveten projektering och en projektanpassad variant av verktyget Carbon Cost Management för att angripa hur:et i ett mindre konstruktionsuppdrag.

Swecos uppdrag var att klimatmedvetet projektera ett förfrågningsunderlag för stomkonstruktion, skärmtak och grundläggning för entrén på bilden nedan.

Minskade kostnader och minskad materialåtgång

Initialt rekommenderades en pålad grundläggning och en stålkonstruktion av grova fyrkantsprofiler som pelare till tornen men Swecos projekteringsgrupp visade att en betydande del av skärmtaken kunde utföras i trä och att samverkan i hela konstruktionen kunde uppnås med slanka öppna stålprofiler. Det resulterade i en reduktion av mängden material och en minskad klimatpåverkan med 25% samt minskade projektkostnader.

Markförutsättningarna i området är dåliga men en pålgrundläggning är ofta både klimat- och kostnadsdrivande. Det kan löna sig att ifrågasätta underlagen och öppna upp för en kreativ dialog mellan samtliga involverade aktörer och utreda olika möjligheter för att hitta fördelaktiga lösningar för projekten. I det här projektet visade det sig att en kompensationsgrundläggning, där befintliga tunga massor ersätts med massor av lättare material, var ett möjligt alternativ.

För att förtydliga ytterligare valmöjligheter för grundläggningen och dess konsekvenser utvärderades flera olika typer av lättfyllnadsmaterial, utifrån teknisk kapacitet samt kostnads- och klimatperspektiv. Analysen resulterade i en grundläggningsmetod som uppfyller statiska krav, sänker projektkostnader och kan minska projektets klimatavtryck med ytterligare 45%.

Där kostnad- och klimateffektivitet möts

Utfallet av olika alternativ ses i grafen nedan. Den tydliggör även var kostnad- och klimateffektivitet möts och därmed vad klimatbesparing per kg koldioxidekvivalenter kostar därefter.

Konstruktioner har en stor påverkan på klimatet och på vår omgivande miljö. Endast produktionen av grundplattan till en vanlig villa, bidrar till utsläpp av växthusgaser motsvarande 31000km (78% av ett varv runt jorden) i en mindre modern Suv, tillverkad 2019.

Vi kan inte längre projektera och bygga som vi alltid har gjort. Gör hållbarhet och klimat till en central beslutsparameter i ditt projekt.

Medförfattare
Andreas Sandin Landberg, byggnadskonstruktör och hållbarhetskoordinator för Sweco’s konstruktörer – region Väst.