Andreas Gyllenhammar
Hållbarhetschef Sweco
Dags för klimattoppmöte! Detta står på spel under COP27.
Återigen samlas världens länder under FNs klimatkonvention för klimattoppmöte, denna gång i Sharm El-Sheik (Egypten). Det är till fonden av en orolig omvärld som COP27 går av stapeln och med ett väldigt intensivt klimatår bakom oss.
Det är långt ifrån första gången för Sweco att vara i Egypten. Vår historia där går tillbaka till 1950-talet med många projekt inom bl a vatten, vattenkraft, stadsutveckling och trafikplanering. Det mest kända uppdraget handlade om när Sweco medverkade i att rädda och flytta Ramses II:s 3000 år gamla tempel, världsarvet Abu Simbel. Jag kommer delta på plats under COP27 för att bidra med Swecos samlade kompetens, interagera med förhandlingarna och analysera händelseutvecklingen. Håll utkik på denna blogg för inlägg de kommande två veckorna. I denna första post så fräschar jag upp ert minne kring vad som hänt sedan sist, vad som står på spel i år och vad jag tror vi kan förvänta oss från ’the implementation COP’ som COP27 har beskrivits som. Häng med!
Varför COPar vi nu igen?
FN har två klimatorganisationer, forskarna samlas genom IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) och internationella överenskommelser och förhandlingar görs inom UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change). Det är alltså UNFCCC som är paraplyet för internationella klimatöverenskommelser som Kyotoavtalet och sedemera Parisavtalet där världens länder kommit överens om mål för utsläppsminskningar, hur klimatpåverkan ska mätas, räknas, handlas och informeras om. Avtalen innehåller också många paragrafer och mekanismer för teknikutbyten, klimatfinansiering och tidsramar för när de nationella klimatåtagandena ska förnyas och skärpas. Det är således många delar att kontinuerligt uppdatera och reda ut. Men COP-mötena har också olika karaktär. Ibland har det varit ’Hard COP’ vilket innebär att större överenskommelser ska på plats. Så är inte fallet i år och då blir det viktigare med vad som står på agendan för mötet. Historiskt sett har det som hamnat på agendan varit vägledande för vad som senare landar i överenskommelser. Den man diskuterar blir helt enkelt till slut till överenskommelser (även om det kan ta många år).
Från COP26 till COP27
Förra året handlade klimattoppmötet om att hålla 1,5-gradersmålet levande, vilket man med nöd och näppe lyckades med. En stor del av orsaken till detta var alla de frivilliga överenskommelser som presenterades under mötet. Storbritannien lyckades med strategin att låta länder som ville gå före och ’non-state actors’ som finansaktörer att höja ribban. Den samlade effekten av dessa blev att ca 90% av jordens klimatgasutsläpp nu omfattas av netto-noll mål och betydande kapitalströmmar nu lovat att investera i linje med Parisavtalet. Min analys efter mötet var att när ambitionsgapet nu är stängt så skulle fokus förflyttas till ett stort implementeringsgap. Jag fick delvis rätt i detta och COP27 har också hårt marknadsförts som ’The Implementation COP’. Det som också kom emellan var världsutvecklingen….
Under 2022 har kriser staplats på varandra. Pandemin fick sällskap av ett invasionskrig med påföljande ekonomi-, material-, energi- och matkriser. Plus ett år med mycket extremväder där hetta, torka och översvämningar hela länder som Pakistan men också regioner och städer i Europa. När vi nu går in i COP27 så kommer världsläget såklart spela roll. Just Ukrainakrigets roll för energiomställningen har diskuterats mycket under året och jag tillhör de som tror att detta på sikt kommer skynda på klimatomställningen. Den har helt enkelt fått draghjälp av ’energy freedom’ som en ännu starkare kraft att göra oss oberoende av Putins fossila bränslen.
Crisis mode
Faktum kvarstår dock, många politiker är i ’crisis mode’ och det finns en risk at de långsiktiga förhandlingsdelarna i klimatavtalet kommer i bakvattnet just i år. Världsledarna kan dock inte mörka klimatfrågan, det köper inte opinionen längre. Ett exempel på detta är den nyvalda Richi Sunak som tänkt prioritera att stanna hemma och hantera den svåra ekonomiska situationen men där han tvingades backa efter stora protester och nu kommer dyka upp i Egypten. Precis som Biden, Macron, Meloni, Rutte, Shultz, Modi, Erdongan, och Ulf Kristersson m.fl. Totalt spås ca 90 statsöverhuvuden delta på plats, resten av länderna skickar ministrar som delegationsledare.
Vad står på COPs agenda?
I år kommer frågor om klimatfinansiering att vara stora. Eftersom många utfästelser är gjorda kommer dessa att följas upp och om löften inte hålls så är det en varningssignal inför förhandlingarna. Räkna också med att Afrika kommer sätta sin prägel på agendan. Ett spår som det inte levererades på i Glasgow var frågan om Loss & Damage (förluster och skador). I takt med gapen som finns när det gäller utsläppsminskningar och även klimatanpassning så blir frågan om vem som ska betala för de klimatskador som uppstår allt mer aktuell. Den är också svår eftersom det juridiskt är väldigt knepigt att beräkna kostnaderna och fördela de på, ja, vilka då? Forskningen har gjort framsteg här (attribution science) så detta område kommer säkerligen att diskuteras mycket.
Hur går det?
Det får ni följa på den här bloggen de kommande veckorna. Min känsla är att Swecos kompetens kring utsläppsminskningar och klimatanpasssning blir alltmer efterfrågad och relevant. Att kunna sprida vår erfarenhet och vad vi ser behöver finnas på plats i form av styrmedel för att kunna skala upp och snabba på klimatlösningar är skäl nog att delta i år. Förhandlingsmässigt kan mötet inte vare sig förväntas göra några stora framsteg men inte heller några större dikeskörningar. Det kan däremot tilliten länder emellan och ’hoppet’ kring att världen kan hantera klimatfrågan. Här är jag orolig att mötet kommer kunna resultera i ett sämre utgångsläge inför nästa års klimatarbete. Många rapporter som släppts inför COP27 visar att läget är mer akut än någonsin och gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras ökar. Mitt hopp ställs till att fokus hamnar på lösningar, visa upp goda exempel och att sprida dessa. För klimatomställningen är igång. På Sweco märker vi av att vi går från pilotprojekt till storskalig implementering av klimatlösningar inom såväl energi- som industrisektor. Intresset för återbruk i byggbranschen ökar dramatiskt och med hjälp av nya digitala verktyg kan vi designoptimera för låg klimatpåverkan i fastighetsprojekt.
När vi ser att klimatomställningen är lönsam och bidrar till att ta oss mot ett hållbart samhälle, då spelar innehållet i paragraferna mindre roll. Att vi däremot ses för att dela och sprida dessa exempel. Det är fortsatt viktigt.