Flexmarknader hjälper oss att utnyttja elnäten bättre

Vi behöver trycka in dubbelt så mycket el i elnätet. Enligt Energimyndighetens progressiva scenario kommer vi att ha en total elanvändning i Sverige som på 30 år kan gå från 134 TWh 2020 till 349 TWh 2050. Ser vi 30 år tillbaka i tiden var elanvändningen också 135,5 TWh – det vill säga ungefär samma nivå som nu. Hur gör vi det möjligt att hantera denna dramatiska ökning?

Dags att tänka nytt

För 30 år sedan skulle jag fylla 5 år och det är därför lite ”mind-blowing” att försöka föreställa mig vad som ska hända med elnäten under vad som för mig känns som ”en hel livstid till”! Hur samhället såg ut år 1995 minns jag ju knappt – men ni som varit med lite längre kanske satt och bläddrade i en telefonkatalog, betalade med mynt som hette ”50 öre” eller köpte er flygbiljett i pappersformat över en disk.

Att elförbrukningen ändå varit konstant i 30 år, men nu förväntas öka upp mot 160 % över trettio år, är intressant av många olika anledningar. Framförallt drivs detta av industrins omställning till el och utfasningen av de fossila bränslena. Det nya läget gör att vi måste tänka nytt, fokusera på utveckling och glömma allt som heter ”business as usual”.

Elnäten kan utnyttjas bättre

Konsekvenserna av omställningen och det ökade behovet av el blir att vi måste arbeta med helt nya sätt för hur vi producerar och distribuerar elen, likaså hur vi lagrar energin och flexar, det vill säga ändrar när i tid vi nyttjar elnätet, för att upprätthålla en infrastruktur som klarar av elektrifieringen.

Elnäten är inte alltid ”fulla” med el. Faktum är att vissa tider på dygnet så finns det ganska mycket plats kvar. En viktig frågeställning som vi kraftsystemanalytiker arbetar med just nu är hur vi kan använda elnäten fullt ut under alla delar av dygnet. Vi brukar kalla det ett mer effektivt nätuttnyttjande, och vi ställer oss frågan: Hur kan vi bli mer flexibla rent tidsmässigt då det kommer till att nyttja elnäten?

Till exempel skulle somliga industrier kunna starta sina processer på tider då det finns mer plats, eller batterilager suga åt sig energi då det produceras mycket och mata ut energi då det produceras mindre.

Att bygga marknader för flexibel elanvändning

Energisystemet är kopplat till fysikens lagar, liksom våra juridiska lagar och regler i Sverige och EU samt så är det styrt av de energimarknader som skapar beteenden och mönster kring utbud och efterfrågan. Att angripa problemställningar kring elnäten kräver därmed att vi på Sweco arbetar ämnesöverskridande, på flera olika fronter samtidigt.

En lösning som vi arbetar med idag är hur vi kan bygga marknad för flexibel elanvändning- och förbrukning. På en lokal flexibilitetsmarknad ersätter elnätsföretagen anläggningar ekonomiskt för att de ska nyttja elnätet då det finns plats, snarare än då det är fullt, i en större utsträckning. Dessa anläggningar blir då så kallade flexleverantörer.

Med en anläggning menas i elnätssammang alla som har en anslutningspunkt till elnätet, och det kan vara en industri, ett batteri, en vindkraftspark eller ett bostadshus och så vidare.

Analyser som grund till flexmarknader

På Sweco arbetar vi med att förstå behovet av flexibilitet, både genom att analysera historiska data från elnätsföretagen, förstå anläggningars förutsättningar att vara flexibla rent tekniskt, samt undersöka vilka ekonomiska incitament och lagar som krävs för att få ”flexandet” att hända i praktiken.

Vill du som elnätsföretag eller annan part veta mer om flexmarknader, förstå regelverk, IT-system eller är du bara i behov av hjälp av att implementera en marknad samt rekrytera in flexleverantörer till den? Då kan du ta hjälp av våra stjärnkonsulter på Sweco. Tveka inte att höra av dig till oss!