Kan vi bygga bättre idag – i betong?
Betongindustrin och hela byggsektorn står inför en stor utmaning. För att uppnå Sveriges klimatmål om klimatneutralitet till 2045 måste vi minimera våra utsläpp av koldioxid och andra skadliga växthusgaser. Stom- och grundläggningskonstruktionen svarar för ca 45% av klimatpåverkan i byggprocessen, där byggmaterialen stål och betong sticker ut med dess höga påverkan. Samtidigt har vi stora nuvarande och kommande behov av byggnationer och ombyggnader inom både infrastruktur och bostadssektorn.
Som konstruktör får jag allt oftare frågor gällande betong. Det kan röra möjligheten att byta ut betong i projekt, eller vilka möjligheter som finns för att reducera betongkonstruktionens klimatpåverkan. Ibland kan vi förstås byta ut betong mot andra material, men det är inte alltid lämpligt eller hållbart. Ett tydligt exempel på det är konstruktioner utsatta för särskilda miljöer som kräver betongens resistens och egenskaper för att vara beständig över tid. Det finns idag många pågående forskningsprojekt inom betongproduktion och alternativa bindemedel som blir intressanta att följa. Så intressant att vi får återkomma till ämnet i ett annat blogginlägg.
Men hur bygger vi bättre i betong redan idag?
- Minimera mängden betong
- Se över kraven
- Optimera konstruktioner
- Förändrat arbetssätt
Minimera mängden betong
För att minimera mängden betong vill jag lyfta vikten av samverkan i tidiga skeden. Att säkerställa att alla involverade i byggprojektet har möjlighet att samordna sig – tidigt. Utformningen har stor påverkan på systemval och klimatpåverkan och i tidiga skeden har vi möjligheter att skapa betydande förbättringar. Även bildexemplet ovan, med hög andel återbruk, kräver god och tidig samordning.
En stor utmaning i branschen är projekt med pressade tidplaner. För stressiga projekt eller avsaknad av tillräcklig information leder ofta till överdimensionerade konstruktioner och onödiga mängder material.
Se över kraven
Vi behöver se över kraven på betongkonstruktioner, men även andra funktionskrav så som akustik. Vi behöver undvika att föreskriva högre kvalitet än nödvändigt och differentiera tekniska krav för olika konstruktionsdelar. Även inom samma konstruktionsdel kan vi se över möjligheter att nyttja exempelvis olika exponeringsklasser för olika skikt. Kanske behöver inte alla delar av byggnaden uppnå samma kravnivåer? Exponeringsklass och hållfasthetsklass spelar stor roll för produktionens klimatpåverkan. En generell beräkning visar att en justering ifrån hållfasthetsklass C40/50 till C30/37 kan generera klimatbesparing på ca 20%. Dessutom styr exponeringsklass hur stor andel återbrukad ballas som kan nyttjas för betongtillverkningen och hur stor andel alternativa bindemedel (som ersätter cement) som är godkänt enligt våra standarder. Ibland talas det om att vi är begränsade av våra beräkningsregler gällande förbättringar – men det finns mycket vi kan göra bättre inom dessa regler.
Optimera konstruktioner
Det är viktigt att se över systemet i sin helhet och därefter optimera på tvärsnittsnivå. Idag finns automatiserade metoder för att optimera exempelvis relationer mellan betong, betongkvalitet och mängden armering. Även materialval kan skapa stor förbättring – att exempelvis använda en slaggbetong istället för att ”göra som vi alltid har gjort” och föreskriva standardbetong. Även om slaggtillgången kommer att minska på sikt, så finns fortfarande mer att tillgå än vi gör av med.
Materialoptimering genererar ofta en kostnadsbesparing för projektet, vilket bör vara en ytterligare positiv drivkraft. Att byta ut ett material kan däremot innebära en kostnadsökning och i vissa fall även påverka tidplanen, varför det är klokt att utvärdera dessa frågor tidigt i projekt.
Förändrat arbetssätt
Kanske viktigast av allt, är att förändra våra arbetssätt i byggbranschen. Vi behöver bli bättre på tidig samverkan och att skapa tid i våra projekt för att möjliggöra material- och resursbesparingar samt att undvika överdimensionering och suboptimering.
Hur förbättrar du dina kommande byggprojekt?