Klimateffektivisering börjar från grunden – Geoteknikerns roll för att uppnå klimatmålet

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Hur kan en geotekniker hjälpa Sverige att uppnå klimatmålet? Här kommer några goda råd.

Ett första steg mot att minska utsläpp av växthusgaser från bygg- och anläggningssektorn är att minimera eller helt eliminera behovet av att grundförstärka marken vid exploatering. För att kunna göra detta har geoteknikern en viktig roll i klimatarbetet. I tidiga planeringsskeden kan geoteknikern genom att använda verktyget Geokalkyl (Trafikverket) eller Geokalkyl (SGI) för att välja en exploateringsyta eller korridor som har bättre geotekniska förutsättningar för att minimera behovet av förstärkningsåtgärder. Geotekniska förstärkningsåtgärder som exempelvis pålning, påldäck eller kalkcementpelare är ofta både koldioxidutsläpps- och kostnadsdrivande i projekten. För dessa förstärkningsåtgärder förbrukas ofta stora mängder resurser såsom betong, stål, kalk och cement, vilka är utsläppsdrivande framför allt i framställningen.  Med geoteknikerns hjälp har man genom alternativa åtgärder möjlighet att både minska kostnaderna och samtidigt minska koldioxidutsläppen.

Markförstärkning har klimatpåverkan

I många av våra projekt är det nödvändigt att på något sätt förstärka den mark som tas i anspråk. Detta kan bero på olika faktorer, exempelvis att vi har allt för dåliga geotekniska förutsättningar eller att vi ska anlägga större och tyngre konstruktioner som marken inte kan bära utan förstärkning. Här är det viktigt att utvärdera alternativa lösningar både ur de mer traditionella perspektiven; kostnad, tid och kvalitet, men även ur ett klimatperspektiv. Studier och erfarenhet visar att i de projekt där det finns ett behov av markförstärkning, står denna för en betydande andel av projektets totala klimatpåverkan.

Klimateffektivisering med hjälp av verktyg

Som hjälp till att utvärdera koldioxidutsläpp och kostnader från olika grundförstärkningsalternativ har Sweco har tagit fram två förenklade beräkningsverktyg. Verktygen kan användas både av konstruktörer, projektörer och klimatspecialister för att jämföra alternativa geotekniska lösningar och på så sätt kunna erbjuda det bästa valet både ur ett tekniskt och ekonomiskt och klimatmässigt perspektiv.

Carbon Cost Grundläggning och Carbon Cost Stödkonstruktioner är verktyg där man med hjälp av projektspecifika indata kan utföra klimat- och kostnadsanalyser vid val av grundläggning- och grundförstärkningsåtgärder i bygg och anläggningsprojekt. Användaren tillhandahåller indata som exempelvis schaktvolym, pållängd och dimension för möjliga alternativ, där verktyget sedan omvandlar detta till klimat- och kostnadsposter. De alternativa lösningarna sammanställs sedan för att få en överskådlig blick hur olika val skulle påverka projektets klimat- och kostnadskalkyl.

Ett exempel på detta är ett nybyggnadsprojekt av ett flerbostadshus där Sweco utförde en Carbon Cost-analys för att jämföra olika typer av grundläggning. Figuren nedanför visar en jämförelse mellan grundläggning med betongpålar, stålpålar och urgrävning. Analysen visade att pålgrundläggning är ungefär 50 procent billigare att utföra än utgrävning och återfyll av massor (utskiftning). Carbon Cost-analysen visar dessutom att pålgrundläggning ger en lägre klimatpåverkan, cirka 30 procent, jämfört med utskiftning av massor.

Det här är bara ett exempel på hur geoteknikern kan bidra till att nå klimatmålen. Är du intresserad av att få hjälp med att minska klimatpåverkan och kostnaderna från grundläggning i ditt projekt? Tveka inte att kontakta Sweco. Tjänsterna med Carbon Cost-grundläggning och Carbon Cost-stödkonstruktioner går även att köpa via Swecos tjänsteportal Marketplace.