Modellen och verkligheten

Prognoser, modeller och visualiseringar är helt avgörande i planering och projektering av infrastruktur. Vi måste ta beslut i dag för att kunna se resultatet av våra beslut om lång tid, ibland om flera år. Men vad är en modell? En modell är en förebild för framställning – med större eller mindre grad av imitation av verkligheten. Hur lyckas vi göra en modell med större grad av imitation, snarare än mindre? Det är här kunskap kommer in i bilden. Här delar Swecos erfarne konsult inom spridningsmodellering av luftföroreningar, Carl Thordstein, med sig av sina erfarenheter.

Spridningsmodellering – kvalitet på mätdata avgörande

Det är relativt enkelt att skapa en modell och få fram ett beräkningsresultat. Men har man inte kunskap om vilken data som ska användas och vilka processer som styr i en modell, kan man få ett beräkningsresultat som är missvisande. Det finns många felkällor och osäkerheterna ökar vid prognoser och framtidsscenarier. Validering och kalibrering är därför oerhört viktigt och modellen måste alltid kvalitetsgranskas. Det är lätt hänt att det smyger in fel i form av en extra nolla någonstans eller felaktiga mätdata. Man måste ifrågasätta sitt eget resultat och göra en rimlighetsbedömning.  Vi är beroende av att kalibrera vår modell med mätdata. Det är därför viktigt att även mätdata är kvalitetsgranskad eftersom vi annars riskerar att ärva eventuella mätfel, vilket ökar felkällorna till modellen. Det blir ’skit in – skit ut”, säger Carl Thordstein.

Pedagogiskt ansvar när modellen för luftföroreningar tolkas

Det kan bli abstrakt att förklara hur beräkningsresultaten från modellen ska tolkas. En modell är aldrig en fullständig beskrivning av verkligheten – det är en balansgång. Ofta är det fördelaktigt att gå igenom beräkningsresultatet muntligt tillsammans. Hur pedagogisk man än är i rapporten så kan det vara svårt att utläsa hur resultatet ska tolkas. Som konsult har jag därför ett professionellt ansvar att se till att resultatet redovisas på ett objektivt sätt, säger Carl Thordstein. Man kan påverka upplevelsen av beräkningsresultatet beroende på färgsättning av visualiseringen av beräkningsresultatet. Dessutom är upplevelsen av färger subjektiv och kan tolkas olika beroende på vad betraktaren har för grundinställning till den planerade verksamheten. Ljust grönt kan till exempel tolkas som något friskt, fräscht och naturligt eller tvärt om, som ett grönt giftmoln. Bilden visar en modell av spridning av avgaser från en skorsten, där koncentrationen i omgivningsluften minskar ju längre bort från skorstenen man befinner sig.

Det finns relativt få personer i Sverige som är experter på spridningsmodellering av luftföroreningar, därför har vi extra stort pedagogiskt ansvar. Våra beräkningar och modelleringar ska användas för beslut i frågor som gäller liv och hälsa, samhällsplanering och verksamheters miljötillstånd. Därför är det vårt ansvar att inte bara leverera en god prognos av luftföroreningssituationen i framtiden, utan vi har också ett ansvar att se till att informationen blir förstådd på djupet.