Potential och utmaningar för ökat cyklande

Ett ökat cyklande är en viktig del i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det är en förutsättning för att nå flera nationella mål, bland annat de transportpolitiska målen, klimatmålet, miljömålen och folkhälsomålet. Trots det ser vi en utveckling med ett minskat cyklande i nästan alla åldersgrupper. Vad är orsaken till det och hur kan vi agera för att vända utvecklingen? Om det kan du läsa mer i rapporten Potential och utmaningar för ökat cyklande som Sweco har tagit fram i samarbete med Region Sörmland. I det här blogginlägget presenterar jag några av de viktigaste slutsatserna från rapporten.

Nyttor med ökat cyklande

Ett ökat cyklande ger stora nyttor, både för individen och för samhället. De största vinsterna kommer från bättre folkhälsa genom ökad motion och lägre utsläpp av luftföroreningar. Men även faktorer som kapacitet, trängsel, tillgänglighet och attraktiva gaturum påverkas positivt av att fler börjar cykla.

Rapporten lyfter fram flera nyttor som kopplar till de nationella målen liksom konkreta exempel på samhällsekonomiska vinster som följer av ett ökat cyklande. Som exemplen kan nämnas att samhället sparar 1,50 kronor för varje cyklad kilometer, att varje krona som investeras i cykelinfrastruktur ger 9 kronor tillbaka, och att cykling i EU-länderna ger samhällsvinster på 240 miljarder kronor per år.

Faktorer som påverkar om och hur vi cyklar

Det är många faktorer som påverkar valet att cykla. Tillgång till cykel, färdigheter i att cykla, men även normer och attityder och upplevd trygghet har betydelse. För att cykeln ska vara attraktiv och funktionell behöver den fungera sömlöst från start till mål under samtliga delar av resan. Det måste vara enkelt att planera resan, genomföra den och därefter parkera cykeln på ett tryggt och säkert sätt. Det behöver också finnas möjlighet att kombinera cykeln med andra färdsätt genom smidiga bytespunkter med kollektivtrafiken.

Effektbedömningar av åtgärder för ökat cyklande

I rapporten ingår en effektbedömning av åtgärder som har beprövad effekt på cyklandet inom bland annat infrastruktur, drift och underhåll, kampanjer, kombinationsresor och ekonomiska styrmedel. Som exempel kan nämnas att utbyggnad av snabbcykelvägar ger en fördubbling av antalet cykelresor, att cykelparkering ökar antalet resenärer som tar cykeln till stationen med uppemot 300 procent och att 4 av 5 testcyklister fortsätter att cykla även efter försöksperiodens slut.

Insatser som gör det mindre attraktivt att köra bil krävs

Ett viktigt medskick är dock att det inte räcker med endast cykelfrämjande åtgärder. Om cykeln på allvar ska kunna konkurrera med bilen krävs även insatser som gör det mindre attraktivt att köra bil, det vill säga både morötter och piskor. Rapporten visar att de städer som varit mest framgångsrika i att öka cyklandet har arbetat med både push-and-pull-åtgärder, till exempel parkeringsavgifter, trängselavgifter och miljözoner i kombination med cykelinvesteringar och marknadsföringskampanjer. Som exempel kan nämnas Gent i Belgien där biltrafiken har halverats på bara några år genom att arbeta med uppmuntrande och tvingande åtgärder som ett paket.

Utmaningar för ökat cyklande

Trots att vi känner till varför och hur vi ska öka cyklandet går utvecklingen långsamt. Anledningen till det är att det finns flera utmaningar som står i vägen. Det handlar om institutionella utmaningar som beräkningsmodeller som missgynnar cykeln, om prognosstyrd planering istället för målstyrd planering och om blygsamma anslag för cykelfrämjande åtgärder. Men även kulturella utmaningar som normer och invanda beteenden som försvårar för större förändringar.

För att på allvar kunna öka cyklandet krävs en förståelse för de utmaningar som ligger till grund för att satsningarna blir otillräckliga. I det tredje och sista huvudområdet i rapporten undersöks därför vilka bakomliggande utmaningar som finns och vad som försvårar för kommuner och regioner i deras arbete med att främja cykling. Några av de viktigaste utmaningarna är:

• Vi lever kvar i gamla planeringsideal där bilen prioriteras framför hållbara färdsätt
• Vi grundar vår planering på prognoser om ökad trafik istället för målstyrning
• Det finns flera incitament för att frångå fyrstegsprincipen som ska säkerställa resurs- och klimatsmart transportplanering
• Dagens transportkalkyler fokuserar på restidsvinster snarare än miljö- och hälsovinster
• Vi har en stark bilindustri med stor påverkan på styrningen
• Politiker vågar inte begränsa biltrafiken av rädsla att förlora väljare
• Bilen är norm i många svenska hushåll och en förutsättning för att klara vardagspusslet

Potential och utmaningar för ökat cyklande

Rapporten ingår som en del av projektet Fossilfritt 2030 – Rena Resan, som är ett EU-finansierat samverkansprojekt för att främja hållbart resande i Östra Mellansverige (ÖMS). Vill du läsa mer om åtgärder och utmaningar för ett ökat cyklande och ta del av goda exempel?

Tillsammans utvecklar vi framtidens hållbara transportinfrastruktur!