Elise Grosse
Hållbarhetschef Sweco Architects
Resiliens, säkerhet och beredskap – mer än bara skyddsrum och översvämningsskydd
Resiliens, säkerhet, risk, kris och beredskap är begrepp som blir allt vanligare i vårt språkbruk och förändrar hur vi fördelar resurser, budgeterar och planerar. Just nu allokeras över 2% av vår BNP till att förbättra säkerhet och beredskap, något som i Sverige har försummats eller till och med avvecklats. Men vilka risker står vårt samhälle inför och vad bör vi fokusera på för att bli mer resilienta? I detta blogginlägg kommer jag att undersöka begreppet resiliens och sätta fokus på något vi borde prata mer om – vår förmåga att ha förtroende för och tilltro till varandra.
Om begreppet Resiliens
Jag är på forskningskonferensen Åre Risk, där jag deltar som representant från näringslivet och diskuterar begreppet resiliens, främst sett ur ett samhällsskydds- och beredskapsperspektiv. På uppdrag av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har man finansierat ett flerårigt forskningsprojekt vid ett universitet som undersöker begreppet resiliens och hur relevant det är att använda i en svensk kontext. Det kan verka onödigt att studera ett begrepp, men i vårt samhälle har ord makt. De formulerar policys och lagar som påverkar hur vi styr och planerar våra samhällen. Ord avgör vad som prioriteras när resurser fördelas.
Forskarna berättar att de har undersökt begreppet resiliens utifrån tre risker:
• Förändrat klimat (som stormar, skyfall, jordskred och laviner)
• Migration (som samhällets förmåga att hantera flyktingvågen 2015-2016)
• Kriminalisering (som rekrytering och ökad organiserad gängkriminalitet i samhället)
Att främja vår förmåga till tilltro och förtroende för varandra
När man granskar ovanstående punkter blir det tydligt att resiliens och beredskap inte bara handlar om att renovera skyddsrum och bygga infrastruktur som kan stå emot klimatförändringar. Minst lika viktigt är det mjuka värdet – att ha tillit till och förtroende för varandra. Det är en grundläggande del av vår förmåga att samarbeta och hantera plötsliga kriser. Att bygga ett motståndskraftigt samhälle handlar om att motverka polarisering, främja integration och skapa mötesplatser för människor.
I en presentation på forskningskonferensen om samhällets sårbarhet betonades vikten av den frivilliga organisationen inom det civila samhället och förmågan att ha tillit till varandra. Jag tänker på vad som främjar detta i Sverige. Är det kanske vår starka föreningskultur med orienteringsklubbar, fotbollsföräldrar och ridskolor? Kan de vara den ”osynliga och självorganiserade väv” som håller oss samman och fungerande både i goda tider och i tider av kris? I så fall, hur ges föreningslivet utrymme när vi planerar våra städer? Hur värderas föreningslivets verksamhetsytor i en marknads- och kommersiellt driven detaljplaneringsprocess med hög konkurrens om mark mellan parkeringsnormer och exploateringstal?
Att skapa mötesplatser och främja integration
För att bygga gemenskap, förtroende och integration behövs platser där människor kan mötas. Jag tänker på ett projekt som Sweco nyligen genomfört – Kulturhuset i Bergsjön – en inbjudande byggnad som har blivit en ny plats i ett socioekonomiskt utsatt område. Det handlar om att sätta invånarna i centrum, genom så kallad ”platsutveckling”, för att främja möten, integration, lärande och kultur. Sådana fysiska manifestationer spelar en viktig roll i vårt lokalsamhälle och vår förmåga att vara resilienta i det civila samhället, vår beredskap för ”totalförsvaret”.
För oss som arbetar inom samhällsplanering är det tydligt att vi speciellt bör värna om våra samverkande dialogprocesser, att göra det offentliga rummet tillgängligt för alla, att ha kulturhus, bibliotek och skolor mitt i byn där vi kan mötas och odla en kultur av förtroende, samt att ge utrymme för föreningslivets verksamhet. Jag avslutar därför med en inbjudan till dialog: kom och prata med oss och andra om hur du ser att vi kan minska sårbarheten i samhället och öka vår beredskap. Varför inte komma till Swecos gård i Almedalen? Där kommer vi att ha rundabordssamtal och vi vill gärna höra vad du kan bidra med. Välkommen torsdag den 27 juni till vår dag Beredskap nu! Om ökad resiliens i samhället.
Beredskapen börjar nu!
Foto: Felix Gerlach
