2024-04-18

Reading time: 9min

Christian Skanderby

Christian Skanderby

Gruppchef Projektledning Infra

Så kan vi ta steget mot elektrifierade transporter

Idag finns det många drivkrafter att minska våra utsläpp och vårt klimatavtryck. Ett viktigt steg är att gå mot elektrifiering av transporter och i det här blogginlägget vill jag dela med mig av sju lärdomar till dig som driver åkeri, äger ett logistikbolag eller är med och skapar förutsättningar för elektrifiering av fordonsflottan.

Minskat beroende av fossila bränslen

Historiskt har transporter, särskilt med tunga fordon, stått för en stor del av vårt nationella utsläpp och idag står vägtrafiken för cirka 30% av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Att minska beroendet av fossila bränslen och byta ut äldre diesellastbilar mot lastbilar som drivs av el eller vätgas, är prioriterat i Sverige såväl som i EU. 2023 antog det Europeiska rådet det nya regelverket Alternative Fuels Infrastructure Regulation (AFIR) som bland annat ställer krav på laddstationer för bilar minst var 60:e kilometer och för lastbilar var 120:e kilometer på transeuropeiska transportnätets vägar.

För dig som är ägare av en fordonsflotta innebär det nya möjligheter att kunna transportera gods längre sträckor med minskade utsläpp och därigenom bidra till den gröna omställningen. Fler laddstationer ökar flexibiliteten i nyttjande av ellastbilar och minskar osäkerheten kring räckvidd.

För att lyckas med elektrifieringen av fordonsflottan är det avgörande att känna till svaret på tre centrala frågor:

1. Hur dimensionerar jag laddinfrastrukturen för mina fordon?

2. Hur stora batterier behövs för att fordonen ska klara sin distributionsrunda utan att behöva ladda?

3. Hur ser lastkurvan ut för elanläggningen i samband med laddningen över dygnet?

Nedan besvarar jag dessa frågor i form av sju lärdomar. Lärdomarna bygger på erfarenheter från nära samarbeten med logistikföretag, laddoperatörer och Energiföretagens nationella E-mobilitetsnätverk. Jag har även drivit Regionala elektrifieringspiloter med stöd av Energimyndigheten, sökt stöd för laddinfrastruktur via Klimatklivet och är rådgivare åt kommuner, kommunala bolag, energibolag, åkerier och startups kring elektrifieringen av deras fordonsflotta samt utbyggnad av laddinfrastruktur.

För att lyckas med elektrifieringen av fordonsflottan behövs svar på ett par centrala frågor. Här får du som driver åkeri, äger ett logistikbolag eller är med och skapar förutsättningar för elektrifiering av fordonsflottan sju lärdomar som ger svar

Sju lärdomar inför elektrifiering av din fordonsflotta

1. Hur dimensionerar jag laddinfrastrukturen för mina fordon?

Som ansvarig för en logistikverksamhet har du en bra överblick kring de rutter och sträckor som fordonen kör idag. Utifrån kunskapen om rast-och vilotider för chaufförerna, kundernas krav på leverans och lastbilarnas lastkapacitet finns en naturlig koppling till batteristorlek och behov. Utöver att långsamladda på natten kan man behöva fylla på under dagen, i samband med rast och vilotider eller vid lastning och lossning. Enklast är att börja med slutdestinationen. När ska varorna vara på plats? Hur mycket el förbrukar lastbilen på aktuell rutt? Hur länge kan fordonet stå still för att ladda innan aktuell körning? Hur mycket batterikapacitet behövs för att kunna ta mig till nästa stopp? När man har svaret på ovanstående frågor så är det betydligt enklare att dimensionera laddbehovet.

2. Lastkurvans påverkan på laddning

Varje fastighet har en unik lastkurva beroende på verksamhet. Genom att följa lastkurvan över dygnet, veckan och året kan man enkelt se var effekttopparna finns. Här kan det finnas ett värde i att planera sin laddning så att topparna inte blir för höga, utan nyttja utrymmet som finns under andra tider på dygnet. Om behovet av laddning och befintlig effekttopp sammanfaller så finns det alternativa lösningar, exempelvis i form av batterilager. Tips är att ta hjälp av ditt elnätsbolag som ofta är duktiga på att analysera lastkurvor och ge förslag på möjligheter.

3. Elnätet är din bundsförvant

En öppen och nära dialog med det lokala elnätbolaget är avgörande för att lyckas. Lyft din önskan om utökad effekt och diskutera en framkomlig lösning som fungerar för båda parter. Varför? På många ställen i landet står vi inför en effektutmaning, behovet av el ökar medan både lokalnät och regionnät kämpar med utbyggnad, förstärkning och möjliggörande för nya etableringar. Genom att flagga för era specifika behov kan nätoperatören i just ditt område i bästa fall planera och tidigarelägga investeringar som kan korta ned tiden för att möjliggöra effekt på aktuell plats. Digital ansökan i all ära, men en personlig kontakt på ditt elnätsbolag är ofta att föredra.

4. Möjliggöra effekt

Finns utrymme i det befintliga elabonnemanget eller behöver det utökas? Visar lastkurvan på att nyttjad effekt understiger abonnerad effekt  går det att lägga till laddning inom vissa gränser. Sveriges elsystem oavsett geografisk placering bygger på att kunderna inte använder hela sin abonnerade effekt. Om man har otur kan det innebära att den abonnerade effekten redan används i nätet och inte är tillgänglig. Många elnätsbolag kan vid brist på effekt erbjuda ett villkorat avtal.

Vad menas då med villkorat avtal? Det lokala elnätsbolaget kan vid specifika störningar på elnätet tillfälligt minska effektuttaget på din anläggning. Det är dock ytterst sällan man behöver dra ned på effekt och därmed innebär det endast en marginell påverkan på verksamheten.

5. Välja rätt fordon – teknik vs kultur

Här det i hög grad kapacitet kopplat till behov som blir avgörande. Hur ser behovet av logistiken ut, vilka rutter kan vara lämpliga att elektrifiera, alternativt ändra för att möjliggöra en elektrifiering. Sträcka, typ av körning, lastkapacitet och klimat påverkar val av batteri och därmed räckvidd. Mindre lastbil, begränsad lastvikt och korta sträckor ger naturligt mindre batterier.

Våga vara kreativ. Bara för att vissa rutter har fungerat över längre tid innebär inte att de inte kan ses över. Testa gärna att utgå från fordonets kapacitet först och sedan se över vilka potentiella sträckor som ryms inom räckvidden. De sträckor som en chaufför hinner med på en arbetsdag kan med fördel elektrifieras.

6. Att bygga infrastruktur är lätt…

Att det är lätt att bygga fungerande infrastruktur är det nog inte många som håller med om. Här bör man ge sig själv och verksamheten utrymme och tålamod innan man beställer sina fordon. Publik laddning kan användas för påfyllnad under färd, stor del av av laddning sker ofta i egen regi. Det kan vara genom snabbladdare på gården, i lasthusen vid lastning/lossning och nattladdning med mindre effekt. Här finns det smarta laddare som är dynamiska och kan variera effekt mellan laddpunkterna. Såväl markarbete, eventuella bygglov, effekt och utrustning tar längre tid än man oftast räknar med. Ett exempel är att av de cirka 130 godkända elektrifieringspiloter som tidigare fick stöd av Energimyndigheten så var det runt 50 % som lyckades färdigställas enligt ordinarie tidplan.

7. Statligt stöd en väg att gå

Historiskt har man från politiskt håll erbjudit stöd i form av en klimatpremie för inköp av fordon samt stöd för uppförande av laddinfrastruktur. Kontinuerliga utlysningar via Naturvårdsverket och Energimyndigheten ser ut att finnas kvar framgent även om kraven kan ändras över tid. Stöden har emellanåt fått kritik för att de är svåra att söka och att det finns risk för att pengarna helt sonika tar slut. Oftast gäller det att läsa in sig på villkoren och söka i god tid för att undvika att stöden uteblir. Ett tips är att förbereda en ansökan om stöd innan det sker en utlysning, ta in indikativa offerter på kostnader, hitta lämplig mark med mera.

Elektrifiering är en resa som handlar om mer än bara teknik eller byte av bränsle . Det är ett sätt att tänka – som skapar flera vinnare i långa loppet

Är elektrifiering bra för alla?

Det kan låta för bra för att vara sant, men det finns indikationer på att elektrifiering ger flera vinnare i långa loppet.

• Arbetsmiljön för chaufförerna förbättras avsevärt, låg bullernivå och smidig körning.

• Bättre luftkvalitet i städerna och mindre köer genom att kunna leverera varor utanför ordinarie kontorstid.

• Bättre klimat generellt genom minskade utsläpp

• Minskade bränslekostnader då kostnaderna för elen ofta är en bråkdel av de ibland extremt höga dieselpriserna.

Att gå mot elektrifiering är en resa

Att gå mot elektrifiering är en resa som handlar om mer än bara teknik eller byte av bränsle. Det är ett nytt sätt att tänka, en ny kultur med potentiella fallgropar. Det krävs mod att ge sig ut och enklaste sättet ta skapa mod är att ta hjälp, bygga nätverk och i största möjliga mån undvika att upprepa tidiga misstag.

Behöver du fler råd på vägen mot elektrifierad fordonsflotta – hör av dig!

Tillsammans utvecklar vi framtidens hållbara transportinfrastruktur.

Vill du veta mer eller diskutera vidare?

Fyll i formuläret så återkommer Christian till dig!
  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.