Sommarens regn – vad är nytt och hur anpassar vi oss?

Sommaren 2023 har inneburit ett genomslag för de vattenrelaterade klimatutmaningarna. Från en mycket torr försommar med stor risk för brist på vatten skedde ett väderomslag, till en väldigt nederbördsrik juli månad, med flera översvämningar som följd. Detta har uppmärksammats brett i media och många personer, från forskare till drabbade har framträtt för att ge sin bild av händelserna.

Rapporteringen har gått från tidigare års känsla av överraskning till att man nu upplever återkommande händelser, trots att det i vissa fall är nya platser som drabbats. I diskussionen har flera referenser gjorts till historiska närliggande översvämningshändelser och dessa exempel blir stadigt fler. Det är tydligt att översvämningsfrågan för närvarande är mycket aktuell, inte minst bland den breda allmänheten.

Så utmärker sig sommarens regnoväder

Den senare delen av sommaren 2023 har på flera platser i landet haft stora regnmängder som resulterat i översvämningar. Det finns tre saker som sticker ut bland dessa händelser:

1. Flera platser i landet har drabbats.
   I stort sett hela landet har haft perioder med mycket nederbörd under sommaren. I ett fall inträffade detta samtidigt, när stormen Hans under flera dygn parkerade över stora delar av Skandinavien, med resulterande översvämningar på flera platser.
2. Regnet har varit av långvarig art.
   Få översvämningar som skett den senaste tiden verkar ha orsakats av skyfallsliknande regn, det vill säga kortvarig intensiv nederbörd med lång återkomsttid. I stället är det stora regnvolymer under lång tid som mättat de hydrologiska systemen så att avrinningen successivt har ökat. Detta är en typ av översvämning som är svår att fånga med traditionella metoder för beräkning av dagvatten- och skyfallsflöden.
3. Kombination av höga vattennivåer och nederbörd.
   Det intensiva lågtrycket Hans medförde under flera dygn i rad hårda vindstyrkor och höga havsvattennivåer längs syd- och västkusterna. Detta utmanar vår traditionella uppfattning att hög avrinning på markytan och höga havsvattennivåer är separerade från varandra i tid. Även om resonemanget kan bedömas vara korrekt för skyfall, så blir bilden mer komplicerad när man studerar långvariga lågtryck med tillhörande stor nederbörd.

Anpassa arbetet med vattenrelaterade klimatutmaningar

Detta utmanar vårt traditionella sätt att göra beräkningar på när vi ska utforma och dimensionera en god dagvatten– och skyfallshantering i våra samhällen och infrastruktur. För att bygga ett resilient samhälle måste vi som jobbar med dessa frågor:

• Under lång tid studera påverkan av flera olika scenarier från hela avrinningsområden.
• Vara ödmjuka inför svårigheterna att bedöma avrinning från naturmark och infiltrationens beroende av den hydrologiska situationen.
• Förstå att tillförlitlig klimatstatistik är svårare att uppnå när vi studerar händelser med längre återkomsttider, upp emot 200 år eller mer.
• Undersöka om det finns särskilda situationer när översvämningarna ökar mycket kraftigt och vad som påverkar detta.

Det finns få enkla och snabba lösningar, eller bekväma lösningar utan intressekonflikter. Detta är en gemensam utmaning som behöver lösas med enträget arbete under lång tid. I vissa fall kommer det krävas dedikerade lösningar för att hantera stora vattenvolymer, eller styra vattenflöden. Men för att kunna hantera omfattningen av översvämningsproblematiken är det nödvändigt att få med åtgärder i den ständigt på gående ombyggnaden av vår infrastruktur. Det kan handla om höjdsättning av grönytor, lutning av gator, samt att planera sammanhängande grönstråk så att de följer naturliga flödesvägar. Men det kommer också krävas att vi accepterar att vi under vissa förutsättningar får översvämningar och att vi värderar riskerna för dessa mot nyttan med verksamhet på platsen.