Vilken metod ska användas för deponigasmätning?

Ytutsläpp av metangas från våra svenska deponier är en utsläppskälla som bör minimeras då metangas är en starkare växthusgas än koldioxid. I den nyligen publicerade Avfall Sverige-rapporten 2020:11 jämfördes fyra olika mätmetoder vid tre olika deponier, vid samma tidpunkt.

Metoderna i Avfall Sverige rapporten:

• Statisk kammare (fluxbox)
• Spårgasdispersionsmetoden
• Drönarbaserad plymmätning
• Markbaserad plymmätning (OTM 33a)

Resultatet visade att om syftet är att kvantifiera de totala utsläppen från deponin så bra som möjligt, rekommenderas en av följande metoder, som båda visat sig vara jämförbara:

• Spårgasdispersionsmetoden
• Drönarbaserad plymmätning

Utsläppsminskande åtgärder

Om syftet i stället är att utföra utsläppsminskade åtgärder, krävs en screening-metod, som visar var de största utsläppen finns på deponin. För detta ändamål rekommenderas någon av följande metoder, antingen individuellt eller kombinerat:

• Walkoverundersökning och statisk kammare (fluxbox) enligt LFTGN07 (ger hög upplösning på resultaten)
• Drönarbaserad plymmätning (ger något lägre upplösning, men bättre överblick på resultaten)

Studien är utförd i samarbete mellan:

Avfall Sverige, Sweco Environment, DTU Köpenhamn, FORCE Technology, ReSource International, Lund Universitet, Region Gotland, NSR och Hässleholm Miljö.

Flera av deltagarna i projektet är del av det EU-finansierad forskningsprojektet MEMO2: MEthane goes MObile – MEasurements and MOdeling. Läs mer på deras hemsida här. Avfall Sverige är en partner i MEMO2.

Ett kontrollerat metanutsläpp utfördes i projektet för att jämföra metoderna mot ett konstant flöde.

En av de metoder som visade sig fungera lika bra som spårgasmetoden var drönarbaserad plymmätning. På bilden syns drönaren med metanmätaren hängandes under sig i en gul box.