Nya tekniker provas i Sveriges största arkeologiska projekt genom tiderna

/siteassets/nyheter/2020/04-april/arkeologi-ostlank770x380w.jpg

Nya tekniker provas i Sveriges största arkeologiska projekt genom tiderna

5 maj 2020
Ostlänken, den nya stambanan mellan Järna och Linköping, innebär omfattande arkeologiska arbeten för att lokalisera fornlämningar. Under resans gång provas också nya digitala metoder för att övervinna de svårigheter som finns, bland annat med att undersöka våtmarker.

Historiskt sett är undersökningarna inför byggandet av Ostlänken Sveriges största arkeologiska projekt och den långa sträckan bidrar också till att det finns stora möjligheter för arkeologerna att hitta och analysera fynd som kan jämföras med varandra. Lämningarna förväntas vara från äldsta stenålder och fram till 1800-talet och de fynd som påträffas kommer att hamna på Historiska muséet.

– Det finns extremt mycket fornlämningar längs den 16 mil långa sträckan. Vi har redan fått mycket ny kunskap om vår historia och vi kommer att få ännu mer när de olika fornlämningarna undersöks, säger Clas Ternström, arkeolog och uppdragsledare på Sweco.

Särskilt svåra att undersöka är våtmarker, och Trafikverket har anlitat Sweco för att testa och utveckla metoder som inte kräver schaktning. Metoden som används är markradar, som fungerar som ett stort ekolod som dras på land och som gör att man kan se ner i marken. I våtmarkerna kan mycket rymmas, alltifrån offerfynd till olika konstruktioner, och Swecos experter har bland annat lokaliserat en stockkista som daterats till mitten av 1500-talet.

– Att använda markradar i våta miljöer är utmanande rent geofysiskt och nu utvecklar vi metoden för att se vad som är möjligt, bland annat genom att prova olika mjukvaror och frekvenser. Vi har fångat upp möjliga lämningar för att sedan kunnat belägga dem genom schaktning med grävmaskin. Hittills är vi mycket nöjda med resultaten, säger Clas Ternström.

Clas menar att digitaliseringen har drivit arkeologin framåt länge och tror att utvecklingen kommer att gå snabbt även fortsättningsvis.

–  Ju bättre programvaror och insamlingsmetoder vi har, desto bättre analyser kan vi göra. Inom Ostlänksprojektet kommer det säkert fram en hel del nya metoder. Drönare används mycket för terräng- och markmodeller och där går utvecklingen snabbt framåt. Markradar i våtmarker tror jag också har en framtid och det kommer säkert bli många fler sådana undersökningar framöver, säger Clas.

Om arkeologin i Ostlänken-projektet
Ostlänken kommer ha sin sträckning genom områden som är rika på fornlämningar och kulturmiljövärden. Därför krävs det ett omfattande arbete med att undersöka den mark som behöver användas för byggnation av järnvägen.

De arkeologiska utredningarna som är till för att ta reda på var det finns fornlämningar har nu genomförts. Härnäst följer förundersökningar och undersökningar, arbeten som beräknas pågå till ungefär 2026-2027.

För mer information, kontakta:
Clas Ternström, clas.ternstrom@sweco.se