Så blir framtidens byggprocess cirkulär

/siteassets/nyheter/2020/01-jan/cirkular-byggprocess770x380w.jpg

Så blir framtidens byggprocess cirkulär

14 januari 2020
Vad måste till för att vi ska kunna övergå från en linjär till en cirkulär byggprocess? Sweco har på uppdrag av Naturvårdsverket analyserat arkitekturprocessen ur ett cirkulärekonomiskt perspektiv.

I oktober 2019 färdigställdes rapporten ”ACE- arkitektur för cirkulärekonomi” som Sweco tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Uppdraget har omfattat att kartlägga byggprojektprocessen och samtidigt undersöka hur BIM kan användas för att analysera och beräkna en byggnads klimatbelastning, återbrukspotential och värde utifrån ingående material.

– Idag sker byggnation i traditionella linjära materialflöden, där så gott som allt material är nyproducerat. Endast i undantagsfall återanvänds material, men då i downcyklat format som exempelvis återvunnet glas som isolering. Ursprungligt material återbrukas sällan, som till exempel dörr- eller fönsterpartier, innertak eller fasadelement, säger Susanna Hultin, uppdragsledare och cirkulärekonomiexpert på Sweco.

Byggtakten i Sverige är hög och behovet av byggmaterial som betong, gips, trä och isolering är stort. En stor del av materialet är fossilt och består av ändliga resurser som sand och natursten, som numera är bristvaror.

– Branschen behöver bygga upp storskaliga system och processer för att kunna cirkulera material som redan är producerade. Sekundära material, som redan finns i byggda hus måste demonteras och byggas med igen genom återbruk och återvinning. Det innebär att nya byggnader som ställs upp idag bör designas för att kunna demonteras när materialet inte längre behövs i byggnaden, säger Susanna Hultin.

Vilka är då nyckelfaktorerna för att skapa funktionella cirkulära materialflöden? Samarbetet mellan olika aktörer har en viktig roll, och det har även informationsbehandling och data.  När det gäller materialidentifikation med hjälp av märkning så finns det en rad olika system idag, vilket gör det svårt att märka sekundära material och produkter. Det saknas också såväl aktörer som IT-lösningar för att kunna koppla information till cirkulära material på ett jämförbart sätt.

– Sweco har inom ramen för uppdraget skapat nya applikationer för märkning och kontroll av material i tredimensionella projekteringsprogram. Många av barriärerna för att kunna bygga cirkulärt kan undanröjas genom att information om byggnadens ingående material följer med i loggböcker. Det handlar om att kunna koppla metadata om material och produkter till en byggnads digitala tvilling i BIM för att kunna göra analyser avseende klimatbelastning inför val av åtgärder, till exempel om återbruk eller trä i stället för betong verkligen innebär en miljönytta i just detta projekt på den unika platsen, säger Susanna.

Nu hoppas hon på politiska styrmedel och en gemensam materialmärkning på EU-nivå, och tror att efterfrågan från näringsliv och kommuner kommer att påskynda förloppet.

– Inom vårt uppdrag har vi samarbetat med en mängd olika aktörer inom byggindustrin, allt ifrån entreprenörer och materialtillverkare till fastighetsbolag och återvinningsindustri, och det har varit mycket positivt att se hur mycket engagemang det finns i branschen. Jag ser fram emot att det i framtiden ska bli lika enkelt, och mycket billigare, att använda återbrukade material, som det idag är att köpa nytt. Och att alla inom arkitektbranschen ska anta utmaningen att planera framtida byggnader och städer på ett flexibelt och cirkulerbart sätt!

Ladda ner rapporten här!

För mer information, kontakta:
Susanna Hultin, cirkulärekonomiexpert, susanna.hultin@sweco.se