Agnes Magnell - Sveriges första kvinnliga arkitekt

Agnes Magnell var en kvinnlig pionjär inom arkitektyrket. Hon antogs som elev på arkitektlinjen på KTH mer än 20 år innan kvinnor officiellt fick tillträde till utbildningen, och ritade vattentorn och kraftverk åt Vattenbyggnadsbyrån.

Godsägardottern Agnes Magnell föddes den 26 november 1878 i Uddevalla och studerade arkitektur vid Tekniska skolan, det som numera är Konstfack. Där uppmanades hon av en lärare att söka in till en utbildning vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Hon hade sannolikt goda insikter i vad studierna vid KTH innebar och ett kontaktnät i ingenjörsvärlden, eftersom både hennes morbror och hennes syssling var civilingenjörer i väg- och vattenbyggnad.

KTH:s stadgar under den här tidsperioden specificerade dock att utbildningen var öppen för "unga män" och det innebar att Agnes tvingades söka dispens. Hennes far fick skriva till kungen och be om tillstånd för att hon skulle få bli ordinarie elev.

Det lyckades, men Agnes hade också lite tur, för just det året var det få män som sökte för att studera arkitektur och därför skulle hon inte "ta platsen" för någon man. Hon genomgick ett offentligt inträdesprov i matematik 1896 som hon själv beskrev såhär:

"En rad med ritbord stodo utmed väggarna. På dessa sutto nu teknologer och andra uppflugna med dinglande ben, skrattlystna och förväntansfulla." Men Agnes klarade provet och påbörjade sina arkitekturstudier vid KTH 1897. Hon blev därmed den första kvinnan som påbörjade regelrätta studier vid en svensk teknisk högskola.

Hon var dock inte likställd männen, utan blev antagen som specialstuderande. Det innebar att hon genomgick huvuddelen av utbildningen, men ändå inte kunde ta examen. Först 1921 fick kvinnor tillträde på samma villkor som män. Det fanns också ett motstånd, och de kvinnliga arkitektstudenterna blev ofta föremål för stereotypa framställningar i studenttidningarna. De första kvinnliga arkitekterna ritade bostäder, vårdinrättningar och skolor och mer sällan offentliga och monumentala byggnader.

Efter studierna var Agnes yrkesverksam som arkitekt en tid och verkade då för Vattenbyggnadsbyrån, som senare blev en del av Sweco. Där ritade hon och formgav en rad kraftverksfasader och vattentorn, bland annat Salas och Söderhamns vattentorn som invigdes 1903. Under sitt sista studieår gifte hon sig med civilingenjören Otto Eskil Smith och de arbetade också tillsammans innan hon övergick till att ta hand om hemmet på heltid.

Sala och Söderhamns vattentorn

 

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.