Samhället om 30 år

Går det verkligen att säga exakt hur framtiden kommer att se ut?

Nej, givetvis inte, men vi kan utgå från den kunskap vi har och se vad den leder till. Här kan du läsa om några av de scenarier Swecos experter förutspår inom olika områden.

Förutsättningarna för framtidsstudien

Vi samlade experter inom olika områden, såsom samhällsanalys och stadsutveckling, transport, miljö, digitalisering och energi. Vi såg till att det blev en blandning av kvinnor och män i olika åldrar, och bjöd även in en 16-årig student som kunde representera den yngre generationen som ännu inte kommit ut i yrkeslivet. Under en heldag spånade experterna utifrån olika trender, vägval, kompetenser och erfarenheter.

– Hur vår framtid kommer att se ut beror helt på hur vi agerar de kommande åren, men i vår workshop arbetade vi utifrån framtidstro och en utopisk grundsyn. Vi utgick från att mänskligheten har lyckats hantera klimatutmaningen på ett ansvarsfullt sätt, och att demokrati och integration inte har fallerat. Vi fokuserade på hur vi kommer att organisera oss, och vilken konsekvens teknikutveckling och artificiell intelligens kan få i framtidens samhälle, säger Frida Karlge, gruppchef TransportInnovation och uppdragsledare för framtidsspaningen.

Cirkulär ekonomi, AI, kreativitet och humanitet

I framtidens samhälle delar och tänker vi cirkulärt genom att ta del av jordens tillgångar så att det räcker till alla och så att vi inte äventyrar vår framtid. Avfall existerar inte längre utan allt vi producerar och tillverkar återförs in i systemen för att tas tillvara på och få nytt liv. Artificiell intelligens (AI) har frigjort resurser så att människors sysselsättning förändrats och ger mer tid för kreativitet, humanitet och annat vi mår bra av. Vi lever längre. Individualismen har peakat och att mätas på prestation har ersatts med inre motivation och en känsla av samhörighet. Vi är inte våra yrken utan människor, med mer tid för tanke och reflektion.

– Samhället om 30 år är ett starkt samhälle där vi tagit ansvar för, och anpassat oss till, klimatutmaningarna. Teknikutvecklingen och digitaliseringens exponentiella tillväxt har skapat goda förutsättningar och gemensam kunskap, förståelse och insikt har väglett oss i hur de används på bästa sätt. Vi agerar i ett globalt sammanhang där vi når hela världen oavsett var vi befinner oss, säger Frida Karlge.

Det glokala och det urgala

Experterna kunde se två scenarier för hur samhället kan utveckla sig i framtiden; det glokala och det urgala alternativet. I båda scenarierna är samhället om 30 år präglat av hållbarhet, digitalisering och globalisering, men utifrån de geografiska förutsättningarna lokalt kontra urbant skiljer sig de två scenarierna åt.  I det urbana globala samhället har urbaniseringen fortsatt och vi människor bor i storstadsregionerna. I det globaliserade lokala samhället har urbaniseringen avtagit när digitaliseringen möjliggör att jobb, kultur och service inte längre är kopplat till städerna, utan människan kan bo var som helst och ändå ta del av det mesta.

Digitalisering

Hur digitaliserat är samhället om 30 år och vilken plats tar artificiell intelligens? Våra experter ser att AI kan ersätta många processer i det urgala scenariet där människorna samlats i städer och delar sin data med varandra, medan AI har en mer kompletterande roll i det glokala scenariet där bara viss data är tillgänglig.

Hur påverkas då våra dagliga liv av digitaliseringen? Våra experter ser att AI i framtiden har frigjort resurser så att människors sysselsättning förändrats och vi har fått mer tid för kreativitet, humanitet och annat vi mår bra av. Vi lever därför längre.

Staden planeras, byggs, optimeras och förvaltas också med hjälp av artificiell intelligens. Med hjälp av input från medborgare och näringsliv skapas ett samhälle som tilltalar flertalet invånare. Det finns även möjlighet att välja algoritm utifrån en specifik arkitekt eller planerare. Vid om- och nybyggnad används material som går att underhålla, förnya och förvalta på ett bra sätt. De skapas i staden och med hjälp av ny teknik såsom 3D-printrar och robotar.

Med hjälp av chip-implantat både i kroppen och i munnen får vi enkelt reda på vad saker och ting innehåller och om maten vi äter har de näringsvärden vi behöver.

Energi

I det urgala samhället skapar täthet, centralisering och storskalighet möjligheter att optimera och effektivisera när det gäller energisystemet. Att skapa incitament för beteendeförändringar underlättas genom styrning i det centraliserade systemet. Vi kan inte längre ta energi för givet utan behöver i flera fall planera vår användning, vilket underlättas genom till exempel avancerade och använ­darvänliga monitorer.

Energisystemet är fritt från utsläpp av växthusgaser då förnybar produktion genomsyrar hela systemet, men även då digitaliseringen hjälpt oss att styra efterfrågan efter produktion.

Stadens bebyggelse skiljer sig inte nämnvärt från idag, men den utnyttjas betydligt mer effektivt. Funktioner samsas över dygnet, förtätas och blandas för ökad närhet. Till exempel kan kontoret omvandlas till nattklubb vid arbetsdagens slut.

I det glokala scenariot produceras energin i självförsörjande system där noderna har ett eller flera egna elnät som effektivt genererar el från sol, vind och vatten. Det finns ett stort ansvarstagande och förbrukning, återvinning och lagring av energi optimeras. Det kan till exempel vara att tvätt- och diskmaskin körs nattetid och att elbilen används som energilager.

Miljö

Framtiden är hållbar! Oavsett om urbaniseringen har fortsatt eller avtagit behöver vi i framtiden vara resurseffektiva och skapa cirkulära processer.

Vi behöver dela och tänka cirkulärt för att kunna ta del av jordens tillgångar så att de räcker till alla och så att vi inte äventyrar vår framtid. Avfall existerar inte längre utan allt vi producerar och tillverkar återförs in i systemen för att tas tillvara på och få nytt liv. Det går att spåra allt som cirkulerar i samhället för att kunna se dess härkomst och historia.

I det urgala scenariot är staden grön och konsekvent ansvarsfull i sin industriella produktion av till exempel mat och energi, vilket vi som konsumenter har möjlighet att följa digitalt och även programmera våra egna preferenser. Då flertalet invånare bor i städerna används landsbygden i stor utsträck­ning till rekreation, energi- och matproduktion, vilket ger en möjlighet att utgå från naturens villkor.

I det glokala scenariot har cirkulära processer skapats och kretsloppen är lokala avseende ekono­mi, material, energi, råvaror och till viss del även produkter. Ett resurseffek­tivt samhälle har skapats genom att värdesätta de råvaror och de mänsk­liga egenskaper som finns i närområdet. Här uppstår samarbeten och interaktion mellan människor. Med hjälp av digitaliseringen är världen alltid närvarande. ”Back to basic” är en norm och resurser transporteras inte längre runt jorden. Istället produceras huvuddelen av det vi behöver lokalt, till exempel framställs mat i högteknologiska kolonilottliknande lösningar och vertikala växthus.

Samhällsanalys

Balans mellan jobb och fritid? Det är inget problem i det framtida högteknologiska samhället där behovet av arbetskraft har minskat drastiskt. Om 30 år är basinkomst ett faktum. Endast de som vill arbeta behöver arbeta. Kreativitet och inre lugn är något som värdesätts. Status har de som kan förstå andra människor och förmågan att snabbt sätta sig in i och se olika perspektiv. Empati och goda värderingar har aldrig varit så betydelsefullt som nu. För att människor ska känna sig behövda och vara medskapare av samhället finns det möjlighet för de som vill att utgöra olika sysslor med samhällsvärde.

Individualismen har peakat och att mätas på prestation har ersatts med inre motivation och en känsla av samhörighet. Vi är inte våra yrken, utan människor, med mer tid för tanke och reflektion. Mycket tid frigörs då vi kan utöva mer kreativa och humana uppgifter. Det finns även en ökad flexibilitet att ständigt byta och skapa nya yrken och vi har hela världen som arbetsområde. Människorna mår bra. Det finns ett lugn, trygghet, kreativitet och gemenskap. Vi är mindre ensamma. Vi bor på ett sätt som passar oss och de vi har omkring oss – det är intressestyrt.

Transport

Hur ser våra transportsystem ut i framtidens samhälle? Våra experter ser att vi reser mindre, snabbare och mer miljövänligt.

I det urgala scenariot kan vi se att höghastighetsjärnväg och hyperloop knyter samman våra stora städer och kopplar oss vidare ner i Europa. Det är möjligt dels på grund av den ökade tätheten av människor, men även då både plan- och byggprocessen effektiviserats och till stora delar automatiserats och kapital frigjorts.

Vi reser även mycket till fots, med (el)cykel och andra mindre fordon till följd av den ökade tätheten. Samtliga trafikslag är integrerade och resor och transporter samplaneras utifrån våra behov. Autonoma fordon i olika storlekar, anpassade till res- och transportbehoven, samnyttjas. De har god framkomlighet och kan erbjuda snabba resor.

I det glokala samhället reser vi mindre och för att vi vill, inte för att vi behöver. Ett finmaskigt nät runt noder där vi går, cyklar och reser med självkörande poddar. De flesta resor sker i befintlig infrastruktur och cykling i olika form har tagit över många kortare bilresor. Istället för långa affärsresor har vi virtuella chattrum, för att ersätta det spontana fysiska mötet.