Nya Älvstaden i Göteborg: Modell för cirkulär stadsutveckling på kvartersnivå
En hållbar och levande stadsmiljö
Tänk om det var lika enkelt som självklart att återbruka, dela och låna i ditt eget kvarter! Föreställ dig en stad med delning som norm. Som stadsbor kan vi faktiskt göra en hel del själva för att minska resursanvändningen och belastningen på miljön, speciellt om vi samarbetar, det visar Swecos pågående utvecklingsarbete inom cirkulär stadsutveckling.
På uppdrag av det kommunala stadsutvecklingsbolaget Älvstranden Utveckling har Sweco undersökt hur den nya stadsdelen som växer fram längs älvstranden i Göteborg kan få levande gatuplan med andra drivkrafter än handel och kommers. Resultatet blev en modell för cirkulär ekonomi på kvartersnivå, där olika samverkansinitiativ skapar lokalt engagemang bland boende och andra som vistas i en stadsdel, och där människors hälsa och sociala välbefinnande står i centrum.
Prenumerera på ditt kvarter!
Ett första steg i Swecos modell för en cirkulär ekonomi på kvartersnivå handlar om att skapa en samfällighet eller gemensam kvartersförening som tillhandahåller tjänster för alla som vill engagera sig. De gemensamma resurserna som delas i kvarteret kan vara allt från lokaler till laddinfrastruktur för hållbar mobilitet eller energi som kan föras över mellan fastigheter. Allt börjar med en inventering av de resurser, svinn och tjänster som aktörerna i kvarteret kan ställa till buds. Som boende vill du kanske bidra genom att hålla språklektioner eller ett träningspass i parken för att i gengäld få hämta grönsaker från kvarterets egen stadsodling.
Vilka tjänster vill du dela?
En kvartersförening kan erbjuda olika tjänster som du och dina grannar delar, nyttjar och utvecklar tillsammans. Det kan handla om till exempel:
- Utbildning
- Inspiration och underhållning
- Mat
- Urban hälsa
- Återbruk
- Mobilitet
Ekoterrasser lägger grunden för stadsodling
För att synliggöra den cirkulära ansatsen och samtidigt öka den biologiska mångfalden i staden har Sweco utvecklat konceptet ekoterrasser. Idén bygger på att en tillfällig anläggning samlar upp regnvatten från närliggande fastigheters tak och lägger grunden för stadsodling, samtidigt som det blir en liten scen och samlingsplats. Intill tillgängliggörs en liten lokal som kan användas som mötesplats utbildningslokal eller för de de initiativ som uppstår, till exempel återbruksbar, espressobar eller pestotillverkning – det vill säga spinoff-verksamheter från de första stegen som tas för att nyttja resurser och kompetens som finns till hands i kvarteret.
En gemensam kvartersvaluta
En gemensam lokal valuta eller ett poängsystem möjliggör att både pengar och arbetsinsatser fungerar som betalningsmedel. Man kan alltså välja att använda pengar eller sina hållbarhetspoäng för att nyttja tjänster som erbjuds i kvarteret. En gemensam valuta är ett sätt att kickstarta och frigöra mekanismer som kan leda till nya lösningar och en ny finansiell struktur som påskyndar för klimatomställningen.
Om cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi syftar till att hushålla med jordens resurser, behålla material och produkter i ekonomin så länge som möjligt samt förebygga och minimera avfall. Grunden är att främja effektiva och cirkulära resursflöden. För att lyckas ändra den linjära modellen till en cirkulär ekonomi behövs ny teknik, nya innovativa produkter och tjänster, hållbara och resurseffektiva affärsmodeller och förändrat konsumentbeteende – något som Kvarteret Älvstranden uppfyller.
Delar av Swecos forskning och utveckling inom cirkulär stadsutveckling har förutom med Älvstranden Utveckling AB 2020 även tagits fram inom ramen för Vinnova-projektet AIFOOD i samarbete med Mälardalens universitet, Swegreen AB och RISE Research Institutes of Sweden 2022.
