Klimatdeklarationen – så funkar det

Dags att klimatdeklarera nya byggnader

Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har.

Varför klimatdeklaration?

Bygg och fastighetssektorn står för 21 % av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Dessutom genererar sektorn stora utsläpp utomlands genom importvaror. Det nya lagkravet pekar tydligt på vikten av att minska klimatpåverkande utsläpp från byggnation. Genom att börja kartlägga vilka material, produkter och konstruktioner som har den största klimatpåverkan så kan entreprenörer arbeta på att förändra detta genom att göra andra val. Det kommer också inom några år att införas gränsvärden för hur mycket utsläpp ett byggprojekt maximalt får generera, för att ännu tydligare styra att utsläppen minskar.

Vad ingår i en klimatdeklaration?

De material som ingår är de som skall byggas in i den bärande konstruktionen (stomme och grund), klimatskärm och innerväggar. En klimatdeklaration omfattar klimatpåverkan från att:

producera material och produkter
transportera materialet till byggplatsen
materialspill
energi på byggplatsen till byggbodar, maskiner och verktyg.

Klimatpåverkan skall redovisas i kg CO2e / m2 bruttototalarea.

Hur lång tid tar det?

Att ta fram en klimatdeklaration är varken särskilt dyrt eller tidskrävande i förhållande till ett helt byggprojekt. Det är dock bra att börja planera för klimatdeklarationen i tid för att göra processen så smidig som möjligt.

Kostnaden beror på hur många olika material och produkter byggnaden innehåller. Tiden som måste läggas ner för att få fram korrekta mängder av alla material spelar också roll. Om alla mängder finns tillgängliga i rätt enheter och är sorterade under den byggdel de tillhör; stomme, grund, klimatskal, så tar det Swecos klimatkonsulter ca 35 – 50 timmar att göra beräkningarna.

Se prisexempel i Swecos e-handelsportal

Vilka underlag krävs?

För att göra klimatberäkningen behövs en sammanställning av de mängder av material och produkter som ingår i byggnaden. Det skall dessutom styrkas att just dessa faktiskt byggts in, genom fakturor, kvitton, leveransbesked, sammanställning från leverantör eller dylikt.

Resultatet från beräkningarna skall lämnas in till Boverket och införas i ett klimatdeklarationsregister. Det är byggherren som ansvarar för att klimatdeklarationen lämnas in. Data i registret kommer inte att vara publika, men ska gå att begära ut. Byggherren ska i fem år på begäran kunna tillhandahålla det underlag som beräkningarna baseras på.

Förberedelser inför klimatdeklarationen

Det underlättar att i tid förbereda sig genom att bestämma:

Vem som ska utföra beräkningarna
Vem som ansvarar för att samla ihop de underlag som krävs
Om CAD/BIM strategin ska ändras för att mängdning skall kunna göras i projekteringsprogrammet.

Med en strategi redan från början går både beräkningen och redovisningen snabbare och smidigare. Vill man dessutom arbeta med att sänka sina utsläpp i det aktuella projektet bör klimatfrågan lyftas så tidigt som möjligt. Ta gärna ta hjälp av en klimatsamordnare. Ju tidigare klimatfrågan börjar diskuteras desto lättare är det att hitta åtgärder som inte kräver dyr omprojektering.

Få koll på din klimatpåverkan

Det övergripande syftet med att räkna på klimatpåverkan är förstås att vilja minska den. Genom att räkna på utsläppen från ett byggprojekt får du bättre koll på vilka material och produkter som påverkar mest och hur projekten kan ändras för att bli mer klimatsmarta. En första tidig beräkning bör göras redan i utvärderingen av stomval. Det kan till exempel göras med Sweco egna verktyg Carbon Cost Compass.

Är du byggherre eller entreprenör? Sweco hjälper dig genom hela processen!

För den som vill bygga med lågt klimatavtryck gäller det att planera för det genom hela byggprocessen för att slutligen presentera resultatet i klimatdeklarationen. Sweco kan även hjälpa entreprenörer som i ett byggprojekt tagit på sig att lösa deklarationen åt en byggherre. Våra experter har stor erfarenhet av klimatberäkningar, har de rätta verktygen och kan göra redovisningen snabbt och enkelt.

Vanliga frågor kring klimatdeklarationen

Vilka byggnader omfattas inte av klimatdeklarationen?

Lagen om klimatdeklaration omfattar nya byggnader som uppförs. Det betyder att om- och tillbyggnationer och byggnader som flyttas från en plats till en annan inte inkluderas.

Dessutom finns det flera byggnadstyper som inte berörs. Det gäller byggnader som:

– Är mindre än 100 m²

– Byggs med privatpersoner som byggherre

– Används för industri- eller verkstadsändamål

– Tillfälliga byggnader som ska användas i högst 2 år

– Inte behöver bygglov för att uppföras

– Är ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk

– Är avsedda för totalförsvaret

– Byggs av vissa statliga byggherrar

Hur kommer klimatdeklarationen att utvecklas framöver?

Klimatdeklarationernas omfattning kommer att förändras i framtiden. Boverket utreder nu en utökning av vad som skall ingå i deklarationerna. Både fler delar i livscykeln och fler byggdelar att inkludera finns på förslag.

Det skall också sättas ett gränsvärde som ska fungera som ett maxvärde för utsläppen. Boverkets utredning om utökning av lagen skall redovisas senast 15 maj 2023.

Varför är det bra att köpa produkter med EPD?

När klimatpåverkan från byggnaden beräknas kan utsläppsdata hämtas från Miljövarudeklarationer (EPD) om produkterna har sådan. Om tillverkaren av produkterna och materialen i byggnaden inte har sådan specifik data måste man använda Boverkets generiska data. Generisk utsläppsdata för ett material är ett medelvärde för den produktgruppen och man får sällan de bästa värdena genom att använda generiska data. Dessutom är Boverkets generiska data så kallad konservativ och har ett påslag på utsläppen om 25% över medel. Detta för att skapa incitament för leverantörer att ta fram fler EPD:er. För ett så lågt värde som möjligt i Klimatdeklarationen är det alltså en fördel att använda många produkter som har en EPD.

När ska man anlita en klimatsamordnare?

En klimatsamordnare kan följa projektet från förstudie till färdig byggnad och säkerställa att klimatfrågan inte missas i något skede eller beslut. Vill man minimera klimatpåverkan så räcker det inte att redovisa resultatet i en klimatdeklaration. En klimatsamordnare har erfarenhet om hur man kan minska klimatpåverkan under vägens gång och hur man ställer rätt krav. En klimatsamordnare bör vara med så tidigt som möjligt i projektet eftersom förutsättningarna för att minska klimatpåverkan är störst tidigt i processen.

Vad är CO2e?

CO2e står för koldioxidekvivalenter, vilket innebär alla de växthusgaser som påverkar klimatet. Där ingår bland annat koldioxid, metan, lustgas och ytterligare några gaser. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid det motsvarar för att ge samma verkan på klimatet. Metan bidrar 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter.