Hur främjar vi biologisk mångfald i den täta staden?
I verktyget Grönytefaktor belönas gröna lösningar som främjar artrikedom och ekosystemtjänster med en högre poäng. Vi tog en pratstund med landskapsarkitekten Daniel Gullikson för att få veta mer om verktyget och om samspelet mellan täta städer och biologisk mångfald.
Främjande av biologisk mångfald med grönytefaktor
Verktyget Grönytefaktor bygger på en ekvation som räknar ut andelen gröna, så kallade ekoeffektiva, ytor i förhållande till bebyggelse i ett kvarter. Planteringsytor, träd och gröna tak och väggar premieras, och om grönskan dessutom främjar biologisk mångfald eller andra ekosystemtjänster får den högre poäng. Swecos Daniel Gulliksson var med och utvecklade de första versionerna av Stockholms stads egen grönytefaktor för Norra Djurgårdsstaden, och hjälper nu byggherrarna i området att utforma nya kvarter i området Kolkajen och samtidigt nå upp till de krav på stadsgrönska som staden satt via verktyget.
– Grönytefaktor är numera ett etablerat sätt att jobba och i Stockholm har man till exempel gjort en allmän grönytefaktor för alla nya projekt som byggs på stadens mark. Som landskapsarkitekt är det viktigt att kunna hantera verktyget och veta vilka frågor man ska lyfta i olika skeden men även tydligt informera om vilka typer av anläggningar det är man tar på sig, säger Daniel.
Många gröna tak
Sweco arbetar just nu med flera olika uppdrag i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. I Gasverksområdet omvandlas den gamla delen med gasklockor nu till gator och torg. De nya byggnaderna kommer inte att ha några gårdar och därför planeras nu många gröna tak.
– I täta städer styr Grönytefaktorn ofta mot grönska på bjälklag och tak och det har vi stor erfarenhet av på Sweco. Många värdefulla insikter och erfarenheter har vi samlat på oss efter att under flera år varit med att ta fram Sveriges första handbok, Grönatakhandboken, för att bygga denna typ av anläggningar, säger Daniel.
Viktigt att se till helheten
Hur tät kan vi då bygga vår stad? Daniel menar att det är viktigt att lyfta blicken och se till större områden än enbart ett nytt kvarter eller en stadsdel som planeras.
– Det gäller att se helheten på stadsbyggnadsnivå och ta hänsyn till hela stadens grönblå infrastruktur. Även om vi bygger tätt i vissa kvarter behöver det finnas grönska och fria ytor kvar runtomkring för att bevara ekologiska samband och säkra till exempel vår dagvattenfördröjning. Genom att se hur nya områden förhåller sig till de befintliga kan vi säkra upp dessa strukturer och skapa synergieffekter. Här känner jag att städerna har goda ambitioner och är på rätt väg!
Visionsbild Kolkajen: Stockholms stad, Adept & Mandaworks
