Vad är viktigt att tänka på när man planerar faunapassager?

En viktig pusselbit när det gäller att bevara den biologiska mångfalden är att se till att djur kan ta sig förbi vägar och järnvägar som löper genom skog och mark. Vad är det viktigaste att tänka på när man planerar faunapassager? Vi frågade miljöspecialisten Sandra Mols och viltspecialisten Sara Öhmark.

Sweco har stor erfarenhet av att arbeta med frågor kopplade till djur och barriäreffekter både i ett tidigt planeringsskede och i utförandeskedet. I Sandra Mols och Sara Öhmarks arbete ingår att ta reda på hur allt ifrån stora däggdjur till fladdermöss, utter, groddjur, kräldjur och vattenlevande organismer kan komma att påverkas när en väg eller järnväg ska anläggas, samt föreslå lösningar på hur utmaningarna kan hanteras.  

Hej Sandra och Sara! Varför är det så viktigt att djur kan ta sig förbi vägar och järnvägar?

– Djur har hemområden där de har platser för mat och vila. Går en väg eller järnväg igenom deras hemområde uppstår ett behov att hitta nya platser eller att kunna korsa barriären som infrastrukturen innebär. En fungerande grön infrastruktur, alltså sammanhängande nätverk av livsmiljöer, är därför en förutsättning för den biologiska mångfalden.  

Den stora älgvandringen har man hört talas om, men finns det fler djur som årstidsmigrerar?

– Ja, det finns många arter som inte kan leva hela året inom ett och samma hemområde utan rör sig mellan sommar- och vinterområden. Älg och ren kan vandra upp mot 20 mil mellan sommar- och vinterområden, medan olika arter av fladdermöss kan årstidsmigrera allt ifrån ett par mil till hundratals mil. Groddjur kan vandra upp till någon kilometer mellan lekvatten under våren, sommarvisten och platser för övervintring. Här kan barriärer i form av infrastruktur verkligen påverka djurens rörelser och i värsta fall deras möjlighet att föröka sig eller överleva vintern.  

På vilka andra sätt kan vägar och järnvägar påverka djurlivet?

– Utöver den direkta påverkan där livsmiljöer tas i anspråk, kan arter påverkas indirekt. Exempel är störningar från belysning, buller och mänsklig närvaro som ger en försämrad livsmiljö. Det ger en minskad biologisk mångfald nära större vägar och järnvägar och effekter kan sträcka sig flera hundra meter från infrastrukturen. Sedan ska vi inte glömma att infrastruktur också kan ge positiv påverkan på djurlivet. Artrika vägkanter är ett exempel, där rester från kulturlandskapet kan leva vidare. Ett annat är att broar kan ge skugga i vattendrag som i jordbrukslandskap är kraftigt solbelysta.  

Vad är viktigt att tänka på när man planerar faunapassager?

– Landskapsperspektivet är väldigt viktigt! Olika arter behöver olika typer av livsmiljöer och rör sig olika långt. När vi placerar och utformar passager gör vi det utifrån varje arts behov. Genom studier av landskapet och bland annat viltolycksstatistik och information från länsstyrelser, kommuner och intresseorganisationer kan vi få svar på var djur rör sig på platsen där infrastrukturen är planerad. Om passager anläggs på fel ställe är risken överhängande att de inte kommer att användas, och därför utför vi landskapsanalyser och inventerar viltstråk för att säkert veta var passagerna gör allra störst nytta. 

Vad arbetar ni med just nu?

– Vi har ett uppdrag där vi utreder vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika kollisionsrisk längs väg 136 på Öland. På grund av den säregna landskapsbilden ville man undvika viltstängsel och då behöver andra åtgärder användas. Vi utformar också passager för klövdjur förbi två vägar och en järnväg i Skåne och så arbetar vi med övergripande planering av Malmbanan i Norrbotten, med syftet att reducera barriäreffekten och risken för påkörningar av ren och vilt.