Naturvärden i fokus när ny stambana planeras mellan Hässleholm och Lund

Mellan Hässleholm och Lund planerar Trafikverket för en cirka 70 kilometer lång ny dubbelspårig stambana för fjärrtåg och snabba regionaltåg. Samtidigt prioriteras naturmiljöerna i området högt och det påverkar vilken sträckning den nya banan får. I Swecos arbete med att hitta lokaliseringsalternativ för den nya järnvägen ingår att samla in alla kända naturdata inom utredningsområdet så att hänsyn kan tas till platser med hög biologisk mångfald.

Konsekvenser för naturmiljön

När den nya stambanan planeras för att ge ökad kapacitet och snabbare resor i södra Sverige finns det många omständigheter att ta hänsyn till. En viktig faktor när det gäller att hitta rätt lokaliseringsalternativ för stambanan är vilka konsekvenser valet kan få för naturmiljön.

– Det finns mycket skyddsvärd natur i Skåne, som gamla flerskiktade bokskogar, naturbetesmarker, sjöar och våtmarker i både skog och odlingslandskap. Här finns också arter som inte finns någon annanstans, som exempelvis vissa ovanliga arter av fladdermöss. Genom att samla in data om naturen och beskriva lokaliseringsalternativen som finns kan vi undvika att järnvägen dras i de känsligaste områdena, med höga biologiska värden, säger Swecos Karl Ingvarsson som är ansvarig för naturmiljöfrågorna inom uppdraget.

Ekologiska samband

En viktig del i uppdraget har varit att analysera ekologiska samband för miljöer som har stor betydelse för den biologiska mångfalden.

– Att identifiera viktiga livsmiljöer är ett första steg, men för att överleva på sikt behöver arter kunna röra sig mellan områdena. De måste ligga tillräckligt nära varandra och landskapet mellan behöver vara framkomligt. Vi gör därför en spridningsanalys för att se hur de olika livsmiljöerna hänger ihop i nätverk. Det ger ett annat perspektiv och annan kunskap än att titta på enskilda miljöer var för sig, säger Elin Håkansson som är ansvarig för analyser av ekologiska samband i uppdraget.

Miljöerna som har identifierats som särskilt viktiga är förutom ädellövskog och naturbetesmarker även särskilt skyddsvärda ekar.

– Det handlar om grova, gamla eller ihåliga träd som kan vara flera hundra år gamla. De är viktiga livsmiljöer för hotade arter av exempelvis insekter, svampar, mossor, lavar och fåglar. Träden är oersättliga eftersom så många arter är knutna till dem och tidsperspektivet för ett ungt träd att få samma kvaliteter är hundratals år, säger Elin Håkansson.

En samlad bedömning

Resultaten från Swecos inventeringar och analyser kommer tillsammans med en ekosystemanalys att användas i miljökonsekvensbeskrivningen för att göra en samlad bedömning av påverkan från den nya stambanan. Utredningsområdet som har kartlagts sträcker sig över stora arealer och innehåller allt från skogsområden till odlingslandskap där flera avvägningar och komplexa analyser har genomförts på relativt kort tid, något som Karl och Elin menar varit möjligt tack vare den samlade kompetensen i teamet.

– Vi kompletterar varandra väldigt väl. I ett uppdrag som det här behöver vi kunna arbeta strategiskt, ha god kunskap om naturmiljön och dessutom besitta kompetensen inom GIS-analyser. Alla i uppdraget har varit mycket engagerade och vi har njutit av att få fördjupa oss i den variationsrika naturmiljön som Skåne bjuder på, säger Karl Ingvarsson.