Det postpandemiska samhället
Vad är det postpandemiska samhället?
Coronapandemin har påverkat genom att ge oss nya vanor, nya beteenden och nya förväntningar.
Inom samhällsbyggnad tar det lång tid att planera, bygga och utvärdera. Det som byggs idag planerades för flera år sedan, ibland under andra förutsättningar. Hur kan vi påverka och skynda på processerna så att samhället kan anpassas efter de nya förutsättningarna som uppstått efter pandemin? Våra experter skapar cirkulära samhällen, utformar framtidens arbetsplats och anpassar bostaden för hemarbete. Vi står redo med våra digitala verktyg, rådgivning och hållbara lösningar för att skapa livskvalitet i det postpandemiska samhället.
Olika förutsättningar påverkar hur man väljer
För de som arbetar inom yrken där det inte är möjligt att arbeta hemifrån har livspusslet kanske inte förändrats nämnvärt, de tar sig fortsatt till jobbet, uträttar ärenden, hämtar barn på förskola och gör fritidsaktiviteter som innan pandemin. För de som kan arbeta hemma har dock arbetslivet och därmed livspusslet drastiskt förändrats. Att kunna välja när och hur en arbetsresa genomförs, att ha möjlighet att sitta koncentrerat i ett hemmakontor och att få tid till en extra promenad kan innebära en förhöjd livskvalitet.
Men vilka är det som har möjlighet att välja, och vad väljer de som kan? Är det de som bor luftigt, som inte behöver dela hemmakontor med någon annan eller de som har långt till jobbet som i större utsträckning väljer att jobba hemma. Och är det de som bor trångt, som inte kan stänga dörren om sig och som har nära till arbetsplatsen som väljer att jobba på arbetsplatsen? Vems vanor, beteenden och förväntningar är det då som har förändrats, allas eller de som har möjlighet till en förändring? Vilka organisationer och samhällsviktiga verksamheter är det som har förändrat sitt sätt att bedriva sin verksamhet?
Har det postpandemiska samhället lett till något nytt?
Coronapandemin har snabbat på en utveckling som redan påbörjats med digital mognad, e-handel, coworkinghubbar och mindre kontorsytor. Just nu befinner vi oss i ett slags mellanläge kring hur vi ska arbeta på våra kontor. Hur får gruppen en teamkänsla? Hur välkomnas en ny medarbetare och hur genomförs hybridmöten på bästa sätt? Detta är frågor som ingen ännu kan svara på, men alla organisationer försöker hitta sin väg framåt. Från Swecos håll jobbar vi bland annat med pilotprojekt som genomförs i Örebro och Stockholm kring hur kontorslokaler nyttjas.
Fortsatt osäkerhet hos fastighetsägare
Osäkerheten kring pandemins omfattning, påverkan och längd var stor, vilket innebar att många av de större fastighetsägarna avvaktade och inte genomförde några större förändringar i sitt bestånd. Efter pandemin fick vi en ny kris med krig och stigande inflation. Det innebär att det fortfarande är osäkert hur exempelvis kommersiella fastigheter kommer kunna utnyttjas framöver. Kommer vi exempelvis få se nya coworkinghubbar i lokaler i bottenvåningar eller kommer det handla om utlämningsställen för e-handel? Hur lite utrymme kan en kontorsanställd räkna med att ha på sitt kontor?
Livskvalitet i det postpandemiska samhället
Andra förändrade rörelsemönster påverkar
Det är förstås inte bara arbetslivet som påverkats av coronapandemin. Många privatpersoner, kommuner och organisationer har vittnat om ett intensifierat friluftsliv. En lunchpromenad, en helgutflykt eller en semestervecka i skog och mark har inte bara varit positivt för människors välbefinnande, utan även skapat ett högre tryck och mer slitage på tätortsnära grönstruktur. Detta är i grunden något bra, men utvecklingen gick kanske lite fortare än förväntat och nu krävs ett arbete för att säkerställa människors tillgång till tätortsnära rekreation utan att slita allt för mycket på naturen.
En annan utveckling i spåren av coronapandemin är att de som pendlar långt till arbete, och numer jobbar hemifrån, har fått mer tid över när de inte behöver resa. Hur spenderas den tiden? Jobbar de mer, hämtar de barn tidigare från förskola och skola, tar de en promenad i skogen eller ägnar de tiden åt en fritidsaktivitet. Har det en påverkan på stadsrummet och hur vi använder staden, eller är det en försumbar tid?
Alla delar inom samhällsbyggnad har påverkats av pandemin. Swecos konsulter diskuterar och arbetar löpande med de utmaningar som uppstår i takt med att förutsättningarna ändras, och har den expertis inom alla områden som krävs för att tillsammans med dig som kund lösa vår tids samhällsutmaningar. Coronapandemins påverkan på det vardagliga livet är förhoppningsvis över, men nya kriser har kommit och vem vet när nästa pandemi slår till. Till dess behöver vi anpassa oss, lära oss att snabbt kunna ställa om och bygga in en flexibilitet i samhällen och byggnader.
Välkommen att höra av dig till våra experter!
Utmaningar och förslag till lösningar
Boende under pandemin
- 30 procent har ändrat åsikt om hur de vill bo. (Källa: Sveriges nya Geografi, Sweco, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling)
- 10 procent av alla svenskar och 25 procent av alla 18-29-åringar är intresserade av större boyta. (Källa: Länsförsäkringar fastighetsförmedling).
- Möjlighet att inreda arbetsrum har blivit viktigare (Källa: SBAB, Hemnet, Nordea).
- Närhet till natur har blivit viktigare (Källa: SBAB, Hemnet, Nordea).
Utmaning: Finns det tillräckligt med bostäder av den typ som efterfrågas? Trångboddheten kan öka. Även biltransporter kan öka om fler bosätter sig längre från kollektivtrafik och cykelavstånd.
Lösning: Möjliggöra för god cykelinfrastruktur och kollektivtrafiktillgänglighet. Snabbt bredband i hela Sverige. Bygga fler större men ej dyrare lägenheter.
Fritid och friluftsliv under pandemin
- Stor ökning av andelen 16 år och äldre som varit ute i skog och mark varje vecka, från drygt 30 procent 2008-2019 till 52 procent 2021. Kraftigast ökning bland unga (16-24 år) och (äldre 85+) (Källa: SCB/ULF).
Utmaning: Tillgänglighet och slitning på tätortsnära grönområden.
Lösning: Öka möjligheter att ta sig till större områden för att minska på slitningen, öka incitamenten och tillgängligheten till skog och mark.
Centrumverksamhet och handel
- 20 procent ökning av e-handel. Mest ökade dagligvaror, hemelektronik, möbler och heminredning (Källa: HUI 2021).
- Stora konsekvenser för bud och postföretag, samt för fysiska butiker som fått minskad omsättning. (Källa: PTS 2021)
Utmaning: Förändrad användning av centrumområden, fysiska butiker jämfört med digitala butiker.
Lösning: Förändrad fastighetsanvändning, mixed use. Hållbara lösningar för bud och post.