Gång och cykel

Gång och cykel för hälsa och aktiv mobilitet

För att öka den fysiska aktiviteten i samhället krävs åtgärder på bred front. En viktig insats är att öka andelen vardagsresor som sker med aktiva färdsätt som gång och cykel. Forskning visar att 30 minuters rask promenad eller lågintensivt cyklande per dag är tillräckligt för att minska risken för rad allvarliga sjukdomar som hjärt-/kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ II, stroke, benskörhet, demens och depression. Med fler gående och cyklister i stället för bilar minskar dessutom utsläppen av partiklar och luftföroreningar vilket kostar samhället ytterligare cirka 56 miljarder kronor per år. Kort sagt, aktiv mobilitet är ett vinnande koncept – både för individen och samhället!

Vanliga utmaningar inom hälsa och aktiv mobilitet

Den ökade ohälsan är ett uppmärksammat problem, men det är sällan som det kopplas samman med vårt resande, trots att det går hand i hand. Ett konkret exempel är det ökade stillasittandet bland barn och unga. Idag är det endast 1 av 5 skolbarn som når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet samtidigt som antalet barn som går och cyklar till skolan har halverats sedan mitten av 1990-talet. Det gör att dagens generation är den första i modern tid som riskerar kortare livslängd än föräldrarna.

En annan utmaning är att det saknas ett folkhälsoperspektiv i bedömningen och prioriteringen av infrastrukturåtgärder. Fram till idag har det varit svårt att sätta faktiska kronor på hälsovinster kopplat till fysisk aktivitet vilket innebär att nyttan av investeringar i gång- och cykelinfrastruktur inte värderas fullt ut. I stället är restiden den avgörande faktorn i samhällsekonomiska transportkalkyler. Det främjar biltrafiken men missgynnar gång- och cykelplaneringen.

Trender och möjligheter inom gång och cykel

Runt om i världen sker en utveckling av grannskapskvarter som präglas av gångvänliga miljöer och närhet till service och grönområden. Även i metropoler som London, New York och Paris sker en tillbakagång till småskaliga stadsmiljöer som sätter människan i centrum och som är trygga och trivsamma att vara i. I Paris finns en tydlig idé om 15-minutersstaden där all viktig service inklusive grönområden ska kunna nås inom 15 minuters promenad. En viktig anledning är att Paris under lång tid har brottats med luftföroreningar och trängselproblem. Satsningen lyfts fram som ett sätt att öka kapaciteten i transportsystemet samtidigt som folkhälsan förbättras genom ökad fysisk aktivitet och mindre luftföroreningar.

Cykelgator är ett annat koncept som är välbeprövat i flera andra länder såsom Norge, Danmark och Nederländerna. I Sverige blev detta möjligt första december 2020 när en ny typ av vägmärke kom – äntligen!

Hur kan Sweco hjälpa till inom gång och cykel?

Möjligheten att gå och cykla är starkt sammankopplad med infrastruktur och stadsplanering. Med ett väl utbyggt gång- och cykelnät som upplevs tryggt och säkert ökar förutsättningarna för aktiv mobilitet. På samma sätt kan en stadsstruktur som är tät och sammanhängande och som har en blandning av bostäder, arbetsplatser och service öka möjligheterna för korta resor med gång och cykel.

På Sweco har vi lång erfarenhet när det kommer till planering av gång- och cykelvänliga stadsmiljöer. Vi har bred kompetens inom alla delar av planeringsprocessen, från tidig översiktsplanering till detaljutformning. Det gör att vi kan hjälpa våra kunder i samtliga skeden, vilket är en viktig förutsättning för ett bra resultat. Vi deltar även i forskningsprojekt och utlandsprojekt med experter från andra länder. Det leder till ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan kollegor över hela Europa.

För att sätta ytterligare ljus på folkhälsoperspektivet använder vi oss av analysprogram för att beräkna hälsovinster kopplade till gång- och cykelåtgärder. Det gör att vi kan värdera effekterna i ekonomiska termer vilket ger ytterligare en dimension i prioriteringen och bedömningen av olika infrastrukturinvesteringar.

Exempel på hur Sweco kan stötta inom hälsa och fysisk aktivitet:

• Strategisk rådgivning i mobilitetsplaner, transportplaner, regional infrastrukturplan m.fl.
• Planering, utformning och detaljprojektering
• Trafikanalyser och samhällsekonomiska bedömningar
• Bedömning av potentiella hälsovinster kopplade till infrastrukturåtgärder
• Barnkonsekvensanalyser och sociala konsekvensanalyser/-beskrivningar
• Miljöprövning, bullerutredningar och luftkvalitetsanalyser
• Kartläggning av trafikens folkhälsoeffekter