Förbättra för cyklister med bygdeväg

Hur kan vi förbättra för cyklister på platser där det inte finns ekonomi eller utrymme att bygga separata gång- och cykelvägar? En möjlig åtgärd är bygdeväg.

Vad är bygdeväg?

En bygdeväg, eller bymiljöväg som den också ibland kallas, är en väg med extra bred vägren och bara ett dubbelriktat körfält för motorfordon. Vägtypen är inte en trafikreglering utan bara ett sätt att uppmärksamma bilförare på deras ansvar att ta hänsyn till oskyddade trafikanter.  Avsikten är att bilförare färdas i mitten av vägen förutom vid möte, vilket lämnar vägrenen fri för gående och cyklister. Lösningen är lämplig på vägar som har lite biltrafik och är för smala för att rymma separat yta för gående och cyklister.

Jag fick först höra om konceptet bygdeväg under ett uppdrag för Trafikverket på Gotland. Under uppdraget undersökte vi möjliga lösningar för att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter längs en statlig vägsträcka. Vi kom vi fram till att mängden biltrafik sommartid var för hög för att bygdeväg skulle vara lämplig men det väckte mitt intresse för lösningen. Vid lite efterforskning såg jag att det finns bygdevägar spridda över Sverige. De är ofta vägar med lokal funktion och deras utformning skiljer sig åt från plats till plats.

År 2017 tog Trafikverket initiativ till att testa vägtypen på statliga vägar. De målade om sex vägar i Helsingborgs kommun. Deras slutsatser från försöket var att cyklister tar mer plats på vägen och att samspelet mellan cykel och bil fungerade något bättre. De bedömde inte att trafiksäkerheten förändrades och många bilister använde inte vägen som avsett utan körde i vägrenen. Det var också mycket fortkörning.

Varför bygdeväg?

Utifrån det resultatet kan bygdeväg verka rätt effektlöst. Resultaten från Sverige är, som Trafikverket skriver i en broschyr ”försiktigt positiva”. Men vi har andra länder som har mer erfarenhet. I Danmark är bygdeväg, kallat 2 minus 1 väg, vanligt förekommande. Enligt mina Danska kollegor finns det nu slutsatser att vägtypen har en signifikant påverkan på person- och materialskador. Deras studie av olycksstatistik visar att effekten också är signifikant även om åtgärden inte kombineras med andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder såsom hastighetsdämpning.

Trafikverket har sedan sitt försök introducerat bygdeväg som koncept i sina utformningsdokument. Deras ställningstagande är att bygdeväg är lämplig främst om:

• Biltrafiken är mindre än 2000 fordon /dygn
• Vägen är mellan 5 och 7 meter bred
• Siktsträckan är tillräckligt lång för att bilförare från motsatt riktning ska hinna stanna

Bygdevägens framtid

Utifrån Danmarks erfarenhet finns det skäl att fortsätta prova bygdeväg som åtgärd även i Sverige. Det är värt att minnas att nya trafiklösningar tar tid att bli accepterade. En av mina danska kollegor som var med och utformade de första bygdevägarna i Danmark berättade att skyltar ofta först blev nedkörda; det var först med tiden som de fick sitta kvar.

Det kan kännas osäkert och komplicerat att pröva en ny trafikutformning men ju fler som gör det desto mer erfarenhet och acceptans kommer att byggas upp. Är du en väghållare som funderar på om bygdeväg kan ha en positiv effekt för någon av dina vägar? Hör gärna av dig till oss så utreder vi möjligheten tillsammans.