
Den gröna omställningen
Hållbar förändring genom innovation, samarbete och smarta lösningar.
DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN
Tillsammans för en grön omställning
Den gröna omställningen pågår och vi står mitt i den. I projekt efter projekt tar vi steg mot att lämna koldioxidberoende arbetssätt bakom oss och ersätta dem med cirkulära och resurssnåla alternativ. Målet är att begränsa klimatförändringar, skydda den biologiska mångfalden och möjliggöra en hållbar framtid för alla. Utmaningarna är många och komplexiteten stor, men flera av lösningarna finns. Ska vi tillsammans nå framgång behöver vi låta den gröna omställningen vägleda oss i de projekt vi tar oss an. Det är när hållbarhet integreras i verksamheter och lösningar, när strategisk och naturpositiv rådgivning, digital innovation och teknisk spetskompetens kombineras, som vi tillsammans kan forma framtidens samhälle.
Energiomställningen
Energiomställningen innebär att vi minskar utsläppen av växthusgaser genom att ställa om till ett hållbart energisystem där de fossila energikällorna byts ut mot fossilfria källor som exempelvis vind, vatten och sol. Det innebär också en storskalig elektrifiering av samhället och industrin.
Genom att samla kompetens inom strategiskt viktiga områden för energiförsörjningen från förnybar energiproduktion och utbyggnad av elnätet till energieffektiv användning och teknikutveckling inom exempelvis vätgas, energilagring, koldioxidinfångning, lagring (CCS) och användning (CCU) samt elektrobränslen arbetar vi mot ett hållbart samhälle.


Från fossilt beroende till klimatneutralitet!
- En strategi och färdplan tar dig i rätt riktning
- Genom att mäta dina utsläpp får du kunskap och kan sätta mål
- Digitala verktyg hjälper dig på vägen
Urban omställning
Mer än 70 % av Europas invånare bor i städer som många genomgår en omställning för att bli hållbara, digitaliserade och resilienta.
För att nå långsiktig framgång är det avgörande att förstå helheten, kombinera kompetenser och se samband. Swecos arkitekter, ingenjörer och miljöexperter arbetar i sammansvetsade team för att utveckla lösningar på de mest komplexa utmaningarna inom urban omställning. Särskild vikt läggs vid klimatanpassning och minskade utsläpp, cirkulära materialflöden och energieffektiva system. Även social hållbarhet är en central komponent för att främja ett mer jämlikt, tryggt och inkluderande samhälle. Biologisk mångfald stöds aktivt genom arbete som omfattar planering av städers ekosystemtjänster och användning av naturbaserade lösningar för att skydda, förvalta och återställa ekosystem. Inom bostads- och stadsutveckling går hållbarhet och digitalisering hand i hand, då ny teknik ofta används för att analysera, simulera och utforma de bästa lösningarna.


Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi handlar om att använda jordens resurser på ett smartare sätt. I stället för att produkter och material slängs efter användning försöker man återanvända, reparera och återvinna dem. På så sätt kan de användas längre och behålla sitt värde.
Industriomställningen
Industrin står inför ett avgörande skifte där hela värdekedjor behöver bli fossilfria, resurseffektiva och konkurrenskraftiga. För att lyckas krävs ny teknik, stora investeringar och samverkan över branschgränser.
Sweco stöttar kunder i omställningen genom att utveckla lösningar för nettonollutsläpp, cirkularitet, energiförsörjning och framtidens batteriteknik. Genom vår expertkompetens inom industriell symbios blir industrin mer resurseffektiv och konkurrenskraftig Tillsammans med aktörer inom svårreducerade sektorer som stål, cement, kemi och tung transport stärker vi resurseffektiviteten och säkrar råvaruflöden genom cirkulära arbetssätt.

Transportomställningen
Samhället behöver transportsystem som är hållbara, tillgängliga och effektiva, för människor, gods och klimat. Urbanisering, digitalisering och nya resvanor ställer höga krav på framtidens transportlösningar.
Genom att planera och utforma system som främjar elektrifierade transporter, kollektivtrafik, gång och cykel kan vi driva omställning inom transport och göra den till en norm. Med hjälp av digital teknik, dataanalys och tvärdisciplinär kompetens inom arkitektur, teknik och miljö, optimerar vi trafikflöden, minskar utsläpp och skapar säkra och attraktiva transportmiljöer. Med över 6 000 medarbetare med fokus på transportfrågor är Sweco en av världens största aktörer inom området.


Målkonflikter inom grön omställning
Den gröna omställningen måste gå snabbt och kräver stora investeringar och samhällsförändringar. Tekniska lösningar ska skalas upp, elproduktionen öka och fossila bränslen ersättas. I förändringen uppstår konflikter, även om man är överens om målen. Ska kulturer och natur offras för mineraler och hållbart byggande? Behöver vindkraft byggas i vår kommun? För att lösa upp målkonflikter krävs tidig dialog och en bra verktygslåda.
FAQ – Grön omställning
Grön omställning är omställningen från fossilberoende till ett fossilfritt och hållbart samhälle. Det innebär att vi steg för steg förändrar hur vi producerar, bygger, transporterar och konsumerar för att minska utsläppen av växthusgaser och uppnå nettonoll. Omställningen behöver också ta hänsyn till naturen, den biologiska mångfalden, människor och lokalsamhällen.
Nettonollutsläpp (eller klimatneutralitet) innebär att utsläppen av växthusgaser minskas så mycket det går och att de utsläpp som blir kvar kompenseras genom åtgärder som binder motsvarande mängd kol. Den totala summan ska då landa på noll.
Fossilfri energi ger inte upphov till utsläpp från fossila bränslen, som kol, olja eller naturgas. Den kan komma från både förnybara och icke-förnybara källor, till exempel sol, vind, vatten och kärnkraft.
Förnybar energi kommer från energikällor som naturligt återskapas, till exempel sol, vind, vatten och bioenergi. Förnybara energikällor är alltid fossilfria, men inte alltid helt utan klimat- eller miljöpåverkan.
Kort sagt: All förnybar energi är fossilfri, men all fossilfri energi är inte förnybar.
Energiomställningen innebär att vi minskar utsläppen av växthusgaser genom att ställa om till ett hållbart energisystem där de fossila energikällorna byts ut mot fossilfria källor som kärnkraft vätgas, biobränslen, vind, vatten och sol. Det innebär också en storskalig elektrifiering av samhället och industrin.
Elektrifiering innebär att något som tidigare drevs av fossila bränslen eller andra energikällor i stället drivs med el. Det kan till exempel handla om elbilar, eldrivna industriprocesser och uppvärmning med värmepumpar.
Elektrifiering kan minska utsläppen och klimatpåverkan, särskilt när elen produceras från fossilfria eller förnybara energikällor.
Det finns ingen entydig prislapp för den gröna omställningen. Kostnaden beror på vilka sektorer som ställer om, hur snabbt det sker och vilka tekniker som används.
Vad kostar omställningen?
Kostnaderna består bland annat av:
- Investeringar i ny teknik och fossilfria energikällor
- Utbyggnad av elnät, laddinfrastruktur och annan infrastruktur
- Kostnader för att ersätta eller anpassa befintliga maskiner och anläggningar
- Utbildning och kompetensutveckling för arbetskraften
- Produktionsbortfall under omställningsperioden
- Kostnader för forskning, utveckling och demonstration
- Anpassning av processer, system och organisationer
- Kostnader för avveckling av fossilbaserad verksamhet
- Högre energikostnader eller råvarukostnader i övergångsfasen
- Sociala kostnader, exempelvis stöd till regioner och arbetstagare som påverkas
På kort sikt kan detta innebära högre investeringar, dyrare omställning och risk för felinvesteringar. Samtidigt är omställningen inte enbart en kostnad. Energieffektivisering, lägre bränsleförbrukning, renare luft, teknikutveckling och nya exportmöjligheter kan ge ekonomiska vinster över tid. Länder som ligger långt fram i utvecklingen kan få en konkurrensfördel när ny lagstiftning kopplat till grön omställning träder i kraft.
Vad kostar det att inte ställa om?
Om omställningen försenas ökar bland annat kostnaderna för:
- Skador kopplat till klimatförändringar som extremväder, översvämningar och torka. Det leder också till högre försäkringspremier.
- anpassning av samhällen och infrastruktur,
- sämre hälsa och ökade vårdkostnader,
- störningar i livsmedelsförsörjning och leveranskedjor,
- beroende av fossila bränslen kan ge högre kostnader på sikt
- förlorad konkurrenskraft när andra länder utvecklar klimatsmarta tekniker,
- värdeminskning på fossil infrastruktur och andra så kallade strandade tillgångar.
IPCC bedömer att försenade klimatåtgärder kan låsa fast utsläppsintensiv infrastruktur, öka risken för värdelösa investeringar och göra omställningen dyrare och svårare senare. (report.ipcc.ch)
Summerat så kostar den gröna omställningen pengar nu, men att inte ställa om riskerar att kosta mer på längre sikt. Skillnaden är att omställningen främst innebär planerade investeringar, medan kostnaderna vid utebliven omställning kan bli större, mer osäkra och svårare att kontrollera. Därför är en tidig och kostnadseffektiv omställning ofta billigare än att vänta.
Den gröna omställningen påverkar den svenska industrins konkurrenskraft på både kort och lång sikt.
På kort sikt kan omställningen innebära högre kostnader för investeringar, energi och nya tekniker. Företag kan också möta osäkerhet kring regler, tillgången på fossilfria råvaror och kompetens.
På längre sikt kan omställningen stärka konkurrenskraften genom energieffektivisering, lägre utsläpp och minskat beroende av fossila bränslen. Företag som utvecklar hållbara produkter och lösningar kan dessutom få nya marknader och konkurrensfördelar, eftersom efterfrågan på klimatsmarta alternativ ökar.
För att lyckas krävs bland annat tillgång till fossilfri energi, fungerande infrastruktur, kompetens, innovation och långsiktiga spelregler.
Transportomställningen innebär att förändra transportsystemet så att det blir mer hållbart och klimatsmart. Det handlar om flera saker. Till exempel att minska behovet av transporter, flytta transporter från bil och lastbil till kollektivtrafik och järnväg, använda gång och cykel mer, elektrifiera fordon och bygga ut fossilfria drivmedel, effektivisera transporter och logistik.
Målet är att minska utsläppen, energianvändningen och transporternas påverkan på miljö och människor.
Cirkulär ekonomi innebär att använda produkter och material så länge och så effektivt som möjligt. Det handlar om att minska avfall genom att bland annat reparera, återanvända, dela och återvinna.
Målet är att minska användningen av naturresurser och skapa ett samhälle där material cirkulerar i stället för att följa en linjär modell där man utvinner, producerar, använder och sedan slänger.
- Stora investeringsbehov: Elektrifiering, fossilfria energisystem, elproduktion, elnät och energilagring kräver omfattande investeringar.
- Brist på råvaror och komponenter: Omställningen ökar efterfrågan på batterier, mineraler, halvledare och sällsynta jordartsmetaller, som även används inom teknik och AI. Tillgången är begränsad och produktionen koncentrerad till ett fåtal länder.
- Långa tillståndsprocesser: Det kan ta lång tid att få tillstånd för vindkraft, elnät, gruvor och industrianläggningar. Projekten måste samtidigt ta hänsyn till natur, kulturmiljö, markanvändning och lokalsamhällen.
- Kompetensbrist och teknisk utveckling: Det behövs ny teknik, innovation och arbetskraft med rätt teknisk och industriell kompetens.
- Regulatorisk och ekonomisk osäkerhet: Otydliga regler, varierande energipriser och politiska förändringar kan göra företag och investerare försiktiga.
- Beteendeförändringar: Förändringar i konsumtion, resande och energianvändning kan möta motstånd.
Den gröna omställningen innebär alltså stora utmaningar, men också betydande möjligheter. För att lyckas behöver företag, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle samarbeta kring långsiktiga mål. Genom innovation, nya affärsmodeller, effektivare resursanvändning och tydliga spelregler kan vi skapa ett mer hållbart och konkurrenskraftigt samhälle.











