
Från målkonflikter till möjligheter – ny guide för samverkan i den gröna omställningen
Ny metodverktygslåda för målkonflikter i den gröna omställningen
Hur kan kommuner, industri, civilsamhälle och andra aktörer utveckla bättre samverkansformer för att hantera de målkonflikter som ofta uppstår i samband med den gröna omställningen?
I rapporten ”Målkonflikter i den gröna omställningen: Metodverktygslåda för kultur- och värdeskapande i planering” har Sweco tillsammans med forskare och andra samhällsaktörer tagit fram en vägledning för hur målkonflikter i omställningen kan identifieras tidigt och i bästa fall omvandlas till nya möjligheter.
Rapporten är ett resultat av ett Vinnova-finansierat projekt som letts av Sweco och genomförts i samarbete med 12 aktörer från akademi, näringsliv, kulturarvsinstitutioner och offentlig sektor mellan 2023-2025. Arbetet har utgått från tre lärcase i Borlänge, Kiruna och Älvsbyn – platser där industriella satsningar kopplade till den gröna omställningen redan pågår eller planeras. Verktygslådan innehåller ett värdebaserat metodramverk med tre kunskapsperspektiv, fem principer och 20 operativa verktyg.
Deltagare i projektet:
Sweco, Högskolan Dalarna, Luleå tekniska universitet, Centrum för Näringslivshistoria, SSAB, Boliden, Viscaria GruvAB, Dalarnas museum, Norrbottens museum/Region Norrbotten, Kiruna kommun, Älvsbyns kommun och Borlänge kommun. I projektets tidigare skede deltog även Northvolt.
Från låsningar till möjlighetsfönster
Den gröna omställningen skapar stora möjligheter, men också komplexa målkonflikter. Det kan handla om avvägningar mellan industriell utveckling, attraktiva livsmiljöer, kulturvärden, lokal identitet och långsiktig samhällsplanering. Utgångspunkten för projektet har varit en mångdimensionell metodik där nya perspektiv tillförs i tidiga skeden och kan öppna för bättre samskapande av lösningar. Syftet har varit att utveckla arbetssätt som hjälper aktörer att identifiera målkonflikter tidigt och omvandla dom till synergier – och därmed skapa bättre förutsättningar för samskapande i komplexa omställningsprocesser.
Rapporten beskriver hur arbete med tidslinjer och historiska vägval har hjälpt aktörer att identifiera så kallade möjlighetsfönster – tillfällen då andra beslut hade kunnat leda till andra utfall. Genom att synliggöra dessa skeden har projektet bidragit till att omdefiniera målkonflikter och bygga lokal mottagarkapacitet i de berörda kommunerna.
Slutsatsen är att situationer som först kan uppfattas som låsta ofta kan utvecklas till synergier när fler aktörer bjuds in och fler värden får ta plats tidigt i processen.
En verktygslåda för alla i den gröna omställningen
Rapporten är en resurs för alla som är involverade i den gröna omställningen och som behöver skapa bättre förutsättningar för inkludering, dialog och samverkan i planeringsprocessen. Den vägledning och metodverktygslåda projektet resulterat i, kan användas av exempelvis kommuner, regioner, länsstyrelser, industriaktörer, fastighetsägare, museer, antikvarier, arkivarier och konsulter.
Metodstöd för mer hållbara och robusta planeringsprocesser
Inom projektet har en processorienterad metod tagits fram för att stödja aktörer inom kommuner, industri, konsultverksamhet och civilsamhälle. Metoden integrerar kultur- och värdeskapande perspektiv i samhällsbyggnadsprocesser och syftar till att stärka dialog, samskapande och gemensamt lärande i tidiga skeden.
Från silotänk till samskapande
Dagens planeringsinstrument är ofta är för trubbiga för att fånga den komplexitet som den gröna omställningen innebär. Rapporten pekar också på att silotänk inom och mellan organisationer försvårar möjligheten att hitta synergier mellan olika intressen och perspektiv.
Som svar på detta har projektet vidareutvecklat ett arbetssätt baserat på SymbioCity Approach och återkommande aktörsforum, där företrädare för kommuner, industri, civilsamhälle och konsulter mötts utifrån forskargruppens tre kompletterande kunskapsperspektiv – arkitektur och planering, historia samt kulturarvsforskning.
Metod och operativa verktyg
Ett av projektets viktigaste resultat är en metodverktygslåda som ska fungera som stöd för aktörer som arbetar med etableringar, omvandling och samhällsbyggnad i den gröna omställningen. Verktygslådan omfattar ett värdebaserat metodramverk med tre kunskapsperspektiv, fem principer och 20 operativa verktyg.
Kunskapsperspektiv
- Arkitektur och planering
- Historia
- Kulturarvsforskning
Fem principer:
- Arbeta strukturerat och systematiskt med det värdebaserade konceptuella ramverket: Det ger en gemensam förståelse av nyckelfrågor, gemensamma visioner och mål och utvecklar förmågan att hantera och utforska målkonflikter.
- Samverka över disciplinära gränser: För ett samarbete med helhetslösningar som mål.
- Omvandla syndrom till synergier: Det omformar konflikter till konstruktiva förslag och vägar framåt.
- Lägg till den rumsliga dimensionen: Detta är viktigt för att tillsammans visualisera och tydliggöra den platsspecifika dimensionen och potentialen där alla kan bidra med sina perspektiv på målkonflikten.
- Kombinera metoder för experimentell och reflekterande planering: Genom att blanda olika metoder och växla mellan att analysera problem och att skapa lösningar, kan man testa, lära, justera och testa igen.
Operativa verktyg:
10 verktyg för diagnos och analys
Exempel: Tidslinje med möjlighetsfönster
5 verktyg för design och utvärdering
Exempel: Scenarioutveckling
5 verktyg för genomförandestrategi
Exempel: Definition och analys av nyckelprojekt
Lärcase Kiruna
I lärcase Kiruna inleddes ett samarbete med Hjalmar Lundbohmsskolan för att fånga ungdomars framtidsbilder och visioner kring stadsutveckling.
Foto: John Grundström.



