
Bålforsen – utbyggnad av ny vattenkraft i Umeälven
Ett av Sveriges få nybyggda vattenkraftverk
Bålforsens kraftverk ligger i Umeälven, cirka 10 km nordväst om Lycksele i Västerbottens län och har sedan 1958 har producerat förnybar energi. Nu byggs det ut med ett tredje aggregat (G3) som tillför ytterligare cirka 40 MW, vilket motsvarar el för ungefär 40 000 hushåll. Projektet pågår för fullt med detaljprojektering och tillverkning av utrustning. På bygget pågår montage av stålkonstruktioner och betongarbeten. Det nya aggregatet beräknas tas i drift under 2028.
Projektet är en del av Unipers ”Umeälven Expansion Project”, en av de största satsningarna på vattenkraftutbyggnad i Sverige på senare år.
Installation av sugrörsplåt. Foto: Stefan Grahn, Uniper.
Armering runt sugrörsplåt. Foto: Jacob Grabczak, Sweco.
Effektivare energiproduktion längs hela Umeälven
Utbyggnaden av Bålforsen är en del av en större koordinerad investering som även omfattar förnyelse av utrustning i de nedanförliggande kraftverken Betsele och Hällforsen. Målet är en jämnare och mer effektiv vattenhantering längs hela älvsträckan, från Rusfors i norr till Tuggen i söder, vilket ökar energiproduktionen utan att påverka befintliga tillstånd för dämnings- eller sänkningsgränser.
Det utrymme i berget där utbyggnaden nu placeras förbereddes redan på 1950-talet i samband med första utbyggnaden men har inte byggts ut förrän nu.

Utbyggnad på 1950-talet. Foto: Uniper.
En teknisk utmaning – 120 ton stål i ett trångt bergrum
Bålforsen G3 är ett ovanligt projekt då det sällan byggs helt nya vattenkraftaggregat i Sverige. En av de största utmaningarna är att få ned stora och tunga stålkonstruktioner (dvs plåtsugrör och plåtspiral) i ett djupt och svårtillgängligt bergrum utan att störa den befintliga, producerande anläggningen.
Lösningen blev att ta upp ett hål för ett nytt lyftschakt (14 × 8 m) i det överfyllda, befintliga betongtaket. Genom schaktet lyfts ståldelar som väger upp till 120 ton ned till rätt plats, 50 meter under markytan. Metoden sparar byggtid och skapar bättre arbetsförhållanden eftersom montage- och svetsarbeten kan utföras i en temporär verkstadshall ovan mark i stället för i trånga utrymmen under jord.
Rensning av schaktbotten. Foto: Foto: Stefan Grahn, Uniper.
Förberedelse för installation av sugrörsplåt. Foto: Stefan Grahn, Uniper.
Swecos bidrag – från förstudie till färdig anläggning
Sweco har följt projektet från tidiga utredningsskeden och levererar bred teknisk expertis under detaljprojektering och byggtid. I uppdraget ingår:
- Uppdragsledning och projektstöd till beställaren genom hela projektet
- Byggnadskonstruktion och betongkonstruktion – detaljprojektering av byggnadsarbeten, betongkonstruktioner och stålöverbyggnader, inklusive det nya lyftschaktet
- Bergteknik – projektering av kompletterande bergschaktarbeten
- Mekanisk utrustning – projektering av intagslucka och ståltub
- Vattenledningssystem – projektering av kyl- och råvattenhantering
- Miljö – stöd vid miljökonsekvensbeskrivning och underlag för miljödom
- Modellsamordning – samordning av 3D-modeller mellan alla teknikdiscipliner
Digital projektering i en komplex miljö
All projektering sker i 3D och modeller delas löpande med entreprenörer, leverantörer och beställare. Laserskanning av den befintliga anläggningen har använts för att säkerställa precision i en komplex miljö. Traditionella ritningar tas fram parallellt för att säkra dokumentation av anläggningen för framtiden.
Inför installation av plåtspiral. BIM-modell: Sweco.
Anläggning i genomskärning. BIM-modell: Sweco.
Visste du att…
- En unik fördel i projektet är Swecos historiska koppling till anläggningen. Ursprungsutbyggnaden på 1950-talet projekterades av Vattenbyggnadsbyrån (VBB), som sedermera blev Sweco.
- Tack vare att samtliga originalritningar finns bevarade i Swecos arkiv har arbetet med att förstå och bygga vidare på den befintliga anläggningen gått väldigt smidigt.
- En del av G3 har utformats i linje med den ursprungliga intentionen, men med moderna lösningar där det gjort skillnad.
Foto: Utbyggnad på 1950-talet, Uniper.




