Möjligheter, utmaningar och kostnader: Detta bör du tänka på vid användning av öppen källkod

Funderar du på öppen källkod, vad det kostar, eller vilken support som finns?  Denna blogg dyker ner i myterna och verkligheten kring öppen källkod, och visar exempel på kostnader eller hur du kan få den trygghet och kvalitet du behöver.

Vad är skillnaden på proprietär och öppen källkod?

En proprietär lösning kräver en betald licens för att använda programvaran, och du får normalt inte tillgång till koden eller rätten att ändra den. Med öppen källkod får du tillgång till koden, och ingen betald licens krävs för att använda den. Du får alltså tillgång till alla framtida uppdateringar, även efter eventuella avtalstider gått ut.

Vill du veta mer eller diskutera vidare?

Kostnader vid användning av öppen källkod

När det kommer till öppen källkod finns det ofta två olika inställningar hos personer – den ena är ”toppen, gratis” och den andra är ”usch, vad dyrt”. Men hur går dessa tankar ihop, och vad är egentligen sanningen?

Den första personen fokuserar på att det faktiskt är gratis att ladda ner programvaran. Du kan gå direkt till exempelvis QGIS hemsida, ladda ner den senaste versionen, installera (förutsatt att du har IT-avdelningens godkännande) och använda den utan några begränsningar i funktionalitet. Kostnader som support, förvaltning, utbildning och drift glöms bort, och det gör även utveckling av nya funktioner för att göra programmet användbart för specifika tillämpningar.

Den andra personen är medveten om dessa kostnader, särskilt kostnaden för utvecklingen ny funktionalitet, som ofta är den största vid införande av öppen källkod. Däremot ser denna person ofta bara den initiala kostnaden och tänker inte på hur den står sig mot licenskostnader för proprietära alternativ över tid.

Så, hur ska man egentligen tänka? Precis som när man jämför två (eller fler) betalda, proprietära produkter gäller det att jämföra totalkostnaden över hela systemets livstid, inkluderat förutsättningar som driftmiljöer, befintlig kompetens och faktiskt behov. Enklast är att omvandla alla dessa faktorer till penningbelopp och räkna in dem i totalkostnaden, även om det inte alltid är realistiskt möjligt.

Så låt oss titta på totalkostnaden, summan av alla kostnader som uppkommer för ett givet alternativ. Det kan exempelvis handla om:

• Licenskostnad
• Kostnad för införande (migrering från befintligt system etc.)
• Utvecklingskostnad för nya funktioner
• Integrationskostnad med befintliga system
• Kompetensutveckling, både vid införande och kontinuerligt
• Kostnad för drift och förvaltning
• Extra personalkostnad (t.ex. om ett alternativ kräver särskild kompetens)
• Extra personalkostnad för merarbete (t.ex. om ett alternativ saknar en funktion, och det inte är ekonomiskt rimligt att utveckla den)

Exemplet visar att lösningen baserad på öppen källkod initialt är dyrare på grund av kostnader för att utveckla nya funktioner, men från och med år 3 blir det alternativet billigare. Efter 5 år är kostnaden totalt 1 950 000 kr för det proprietära alternativet och 1 650 000 kr för alternativet baserat på öppen källkod, i detta specifika exempel.  Man måste naturligtvis väga arbetsinsatsen för dessa uträkningar mot värdet. För en programvara som kommer användas av en person med en kostnad på några tusenlappar per år, finns det inte mycket att vinna på mer än en snabb jämförelse, men om man ska köpa in system för flera hundra tusen (eller mer), kan det ge rejäl utdelning efter några år.

Leverantörsstöd och ansvar vid öppen källkod

En annan vanlig oro inför valet av öppen källkod, är risken att bli utan stöd och tvingas bygga upp en intern kompetens.

Som leverantörsoberoende konsult agerar vi återkommande rådgivare i valet mellan proprietär lösningar och öppen källkod. Det är en komplex avvägning, men inte för att öppen källkod är särskilt knepigt, utan för att det finns goda argument för båda sidor.

Farhåga: Brist på leverantörsstöd

En vanlig farhåga med öppen källkod är bristen på leverantörsstöd. Med en proprietär produkt ingår oftast en support att vända sig till vid buggar eller problem. Vid öppen källkod är detta inte lika självklart. Licenserna anger ofta tydligt att inga garantier ges, vilket har fått många att tro att öppen källkod innebär att det inte finns hjälp att få.

Argumentet är ofta ”det är klart att större kommuner kan använda öppen källkod, de har resurserna att bygga kompetensen själva, men vi som mindre kommun behöver förlita oss på en leverantör”. Dessa tankar missar en viktig poäng: Det finns visst stöd, ansvarstagande och garantier att få även för öppen källkod.

Hitta en trygg leverantör

Att hitta ansvarstagande leverantörer för öppen källkod kan vara utmanande. Google och projektens egna listor över tjänsteleverantörer är bra startpunkter, och RFIer kan ge svar men kräver mer arbete. Bäst tips får man ofta från andra användare. Många företag erbjuder stöd för öppen källkod, till exempel Red Hat (en del av IBM) med garantier och enterprise-support för Linux, samt aktörer kring PostgreSQL som EnterpriseDB, Citus och Percona. Redpill Linpro är en större nordisk aktör inom flera öppen källkodsprojekt. Sweco erbjuder kompletta tjänster kring öppen källkod för GIS, inklusive QGIS, PostGIS, QField med flera. Vi ger rådgivning, kurser, support, konsultstöd, förvaltning och drift. Är du intresserad av öppen källkod för din organisation men vill ha en trygg och ansvarstagande leverantör? Kontakta oss gärna!