Energiresiliens och strömavbrott
Begrepp som resiliens, energisäkerhet och energioberoende har hamnat i fokus i Europa under de senaste åren, som en följd av ökande extremväder. Även yttre hot, som Rysslands invasion av Ukraina, och energikrisen har gett frågan ökad relevans. Hur kan vi mildra effekterna av långvariga strömavbrott? I Swecos studie ”Solar Energy Resistance” har vi undersökt hur solel kan användas för att förbättra vår energiresiliens.
Har du frågor om rapporten?
Hör av dig till oss! Kontaktpersoner för Swecos rapport Solar Energy Resistance” är:
– Magnus Lindén, energiexpert. Magnus har arbetat med energisystem sedan slutet av nittiotalet. Idag arbetar han främst med energiomställningen, effektiv användning av elnät och multidisciplinär stadsplanering.
– Bezawit Tsegai, energiexpert. Bezawit arbetar med strategiska teman inom energisektorn som till exempel due diligence och marknadsanalyser i de nordiska och baltiska länderna och norra Europa. Hennes masteruppsats undersökta solenergiresiliens i Addis Abeba i Etiopien.
Nödkraft från solpaneler
Visste du att vi har 5 miljoner strömavbrott per år i Sverige? Vid ett strömavbrott kan flera grundläggande samhällsbehov upprätthållas genom nödkraft från hushållens solpaneler kombinerat med så kallade nöd- eller hybridväxelriktare. Till exempel skulle el kunna produceras för att värma mat och för att ladda våra mobiltelefoner, så att kommunikation mellan medborgare och myndigheter kan upprätthållas. Hybridväxelriktare, som integrerar batterier eller andra former av lagring, erbjuder en mer omfattande lösning men är betydligt dyrare.
Växelriktare kan göra skillnad
En vanlig nätansluten solenergianläggning kommer att sluta producera el vid ett strömavbrott för att förhindra att strömmen matas tillbaka till nätet. En nödväxelriktare kan dock arbeta isolerat, så att el inte längre levereras till nätet utan produktionen fortsätter lokalt, till ett hushåll till exempel. Nödväxelriktare fungerar i dagsläget endast för småskalig solenergiproduktion och därför fokuserar Swecos studie på solenergi i bostäder.
Vad betyder resiliens?
Vad betyder resiliens?
Se filmen med Swecos energiexpert Magnus Lindén.
Vanliga myter om elförsörjning i Sverige
Myt: Elnätet blir allt mer sårbart – avbrotten blir fler och längre
Tvärtom. Det svenska elnätet har blivit betydligt mer motståndskraftigt över tid. Antalet elavbrott minskar och konsekvenserna av dem blir allt mindre.
- Hälften av landets elkunder hade inga oaviserade elavbrott alls under 2024.
- 93 procent av kunderna hade tre eller färre oaviserade avbrott samma år.
- Endast cirka 6 500 av Sveriges 5,5 miljoner elnätsabonnemang hade elavbrott som varade längre än 24 timmar, vilket motsvarar ca 0,1% av abonnenterna.
Det är ett tydligt resultat av långsiktiga investeringar i nätets robusthet.
Myt: Vi har fler störningar i elnäten i dag än för 20 år sedan
Statistiken visar motsatsen. Avbrottsfrekvensen och den totala avbrottstiden har minskat, särskilt i regionnäten. Faktum är att 2024 var ett av de bästa åren sedan mätningarna började 2006 när det gäller både frekvens och varaktighet av avbrott i regionnäten.
Det beror bland annat på modernare teknik, bättre övervakning och mer förebyggande underhåll.
Myt: Svenska elnätet är gammalt och oförändrat
Det svenska elnätet har genomgått en omfattande modernisering. Bara under de senaste tio åren har elnätet blivit cirka 4 400 mil längre, för att möta ökad efterfrågan, ny elproduktion och elektrifiering av industri och transporter.
Utbyggnaden kombineras med uppgraderingar av befintliga nät, vilket stärker både kapacitet och driftsäkerhet.
Myt: Elnätet är fortfarande väldigt väderkänsligt
Väderpåverkan har minskat kraftigt. I dag är 81 procent av elnätet nedgrävt, jämfört med 56 procent för 20 år sedan. Nedgrävda ledningar är betydligt mindre känsliga för stormar, snö och nedfallna träd.
Det är en av de viktigaste förklaringarna till att långa elavbrott blivit allt ovanligare.
Myt: Långa elavbrott är vanliga i Sverige
Långa elavbrott är i dag mycket ovanliga. Endast en mycket liten andel av abonnemangen – cirka 0,1 procent – drabbades av avbrott längre än 24 timmar under 2024.
När större avbrott ändå inträffar handlar det ofta om extrema väderhändelser, där återställningsarbetet prioriteras för samhällsviktiga funktioner.
Myt: Utbyggnaden av elnätet handlar bara om mer el – inte om kvalitet
Utbyggnaden handlar minst lika mycket om kvalitet, flexibilitet och robusthet som om kapacitet. Ett modernt elsystem ska kunna hantera:
- Mer förnybar och väderberoende elproduktion
- Nya stora elanvändare, som industri och laddinfrastruktur
- Snabb omställning vid störningar
Det ställer höga krav på planering, digitalisering och systemförståelse.
Myt: Elnätet klarar inte elektrifieringen
Elnätet står inför stora utmaningar – men också stora möjligheter. Med rätt planering, investeringar och samordning kan nätet utvecklas i takt med elektrifieringen.
Sverige har redan ett av världens mest driftsäkra elsystem. Framtidens arbete handlar om att bygga vidare på den styrkan, samtidigt som omställningen accelererar.
Solenergi i Europa
Under de senaste åren har solenergin ökat snabbt i europeiska länder. Om man ser till installerad kapacitet per invånare rankas Nederländerna högst med 1,07 kWp/invånare, medan Norge är långt under genomsnittet på 0,06 kWp/invånare. Sverige har sett den största årliga tillväxten de senaste fem åren, men ligger fortfarande långt ner på listan över installerad kapacitet. (kWp: kilowatt peak, -denna enhet används när man mäter toppeffekten för en solcellsanläggning eller solpanel).
Solenergikapacitet (kWp)/invånare bland de undersökta länderna (2022):
- Nederländerna: 1,07 kWp
- Tyskland: 0,81 kWp
- Belgien: 0,67
- Danmark: 0,53
- Sverige: 0,25
- Storbritannien: 0,24
- Tjeckien: 0,23
- Finland: 0,12
- Norge: 0,06
-
Ökade risker för extremväder och säkerhetshot kräver resiliens i energisystemet för att minska riskerna från långvariga strömavbrott. Vi behöver lösningar för enkel tillgång till nödel, både för att upprätthålla mobil kommunikation mellan människor, och för vissa grundbehov så som vattentillförsel.
– Fredrik Axby, divisionschef Energy & Industry
Solenergi i Sverige
Den installerade solenergikapaciteten i Sverige var cirka 2,6 GWp år 2022 och den installerade kapaciteten per invånare cirka 0,25 kWp. Dessutom är solenergikapaciteten ganska ojämnt fördelad i landet, med störst andel placerad runt Stockholm, samt i de södra och västra regionerna i, vilket är rimligt på grund av de högre nivåerna av solstrålning. Bostadssektorn står för cirka 57 % av den installerade kapaciteten i landet.
Under de senaste fem åren har Sverige upplevt en betydande tillväxt i solenergisektorn, med 10 gånger den installerade kapaciteten 2022 jämfört med 2017. Bostadssektorn såväl som storskalig solenergi står för den största delen av denna tillväxt. Svensk skattelagstiftning om egenförbrukad el för anläggningar > 500 kW gör det svårare för kommersiell (medelskalig) solenergi att vara ekonomiskt lönsam.
Vad räcker elen till?
Under ett strömavbrott är tillgången till vissa elektriska apparater viktig. Med en nödväxelriktare och tillräckligt solljus kan ett hushåll med solenergi använda ett flertal olika apparater, så länge den totala kapaciteten håller sig under 1,5–3 kW.
Så länge kan du använda olika apparater med 1 kWh el:
- LED-lampa 1 W: 1000 timmar
- Ladda mobiltelefon: 200 timmar
- Radio 10 W: 100 timmar
- Kyl, klass A++: 75 timmar
- Wifi: 50 timmar
- Ladda dator: 15 timmar
- Ugn 2300 W: 0,4 timmar
Solenergi möjlig väg mot ökad energiresiliens
Den pågående energiomställningen, sjunkande solenergipriser, subventioner och ökade regleringar driver utvecklingen av solenergi. Ser vi fem år framåt finns potential för alla länder i studien att bli mer resilienta genom en ökad implementation av solpaneler med nödväxelriktare på bostadshus. Idag finns dock en stor okunskap om dessa möjligheter trots att konsekvenserna av ett strömavbrott kan vara stora för samhället i stort och för individen. Genom att utveckla lösningar för solelsproduktion för bostäder, i kombination med nödväxelriktare kan vi stärka energisystemet till en liten kostnad även i kristider.
Visste du att…
- Solceller slutar producera el vid strömavbrott
- En nödväxelriktare för några tusenlappar kan säkra nödström även under strömavbrott
- Det finns en teoretisk möjlighet att använda solel som backup till kritisk infrastruktur som vattentillgång och mobil kommunikation genom att integrera solel eller placera tillexempel mobilmaster nära solelsanläggningar.
- Om alla som fick bidrag eller skattelättnader för att installera solel också skulle installera en nödväxelriktare skulle vi öka elresiliensen markant.
- Investeringar i solenergi förväntas gå om investeringar i oljeproduktion för första gången 2023.
-
Vill du veta mer?
I Urban Insight-rapporten ”Solar Energy Resistance” har vi undersökt hur solel kan användas för att förbättra vår energiresiliens.