Vilken betydelse har fysiska och digitala mötesplatser för hbtqi-ungdomar?

På uppdrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har Sweco gjort en intervjustudie med unga hbtqi-personer för att undersöka vikten av fysiska och digitala mötesplatser, både i landsbygdskommuner och i områden med socioekonomiska utmaningar i storstadsregioner. Intervjustudien utgjorde en del av MUCF:s uppdrag att stärka förutsättningarna att skapa och bibehålla sådana mötesplatser. Vi träffade Shimeng Tovatt, samhällsanalytiker på Sweco, för att höra mer om studien!

Hej Shimeng! Varför har ni intervjuat unga hbtqi-personer?

– Vår intervjustudie kompletterade MUCF:S kartläggning med de ungas egna röster och perspektiv. Vi gjorde både digitala intervjuer och besökte fysiska mötesplatser för att ta del av de ungas upplevelser av mötesplatser de besökt.

Hur viktiga är mötesplatserna för de unga?

– De har stor betydelse. Det är trygga och inkluderande platser som skapar gemenskap och sammanhang, och där unga får möjlighet att umgås och dela erfarenheter med andra hbtqi-ungdomar. Några lyfte hur mötesplatserna lindrar ensamhet och blir en ljuspunkt i vardagen. Andra poängterade att man visserligen kan ha många kompisar i skolan, men det är ändå en annan sak att komma till en plats där alla har liknande erfarenheter.

Hur ser en bra mötesplats ut?

– Det är en plats där man exempelvis känner sig trygg och avslappnad. Vissa mötesplatser har hemliga adresser just av det skälet. Några ungdomar menade också att det är viktigt att de vuxna ledarna själva har erfarenhet av att vara hbtqi och därmed kan agera förebilder.

Fanns det något de unga var missnöjda med?

– Det ungdomarna önskade sig mest var att det skulle finnas fler mötesplatser och att de skulle gå att besöka mer regelbundet. Om man bara ses en gång i månaden hinner man inte bygga relationer på samma sätt. Om träffarna sker mer regelbundet gör det inte så mycket om man missar en gång.

Är fysiska eller digitala mötesplatser viktigast?

– Båda är viktiga, men på olika sätt. Digitala mötesplatser har stor betydelse, men ersätter ändå inte vikten av fysiska mötesplatser. Många ungdomar berättade att de gärna vill träffas fysiskt, för de är så mycket online ändå. Upplevelsen var att det går att fördjupa relationer på ett annat sätt när man träffas i en lokal. Digitala mötesplatser är dock viktiga, kanske framför allt för ungdomar i landsbygdskommuner, och för vissa är möjligheten till anonymitet något som underlättar att ta kontakt eller våga visa sig sårbar. Givetvis spelade de också en viktig roll under pandemin.

Hur har det varit för dig att göra intervjuerna?

– Jag måste säga att något som slog mig var hur otroligt öppna och kloka ungdomarna var. Vi upptäckte även att mötesplatserna är platser som främjar demokratiska färdigheter och där man lär sig att respektera andra människor i en grupp, till exempel hur man förhåller sig till varandras olikheter och hur man låter alla i ett rum komma till tals. Jag är glad att jag fått vara en del av den här kartläggningen och jag hoppas att den kan bidra till att stärka förutsättningarna för att unga hbtqi-personer ska få träffas under trygga former.

Några röster från studien om mötesplatser

”Tack vare mötesplatsen har jag fått fler vänner utanför skolan.”

”Det enda stället där jag känner mig riktigt trygg”

”Jag hade inte så mycket vänner innan. Nu har jag både vän och flickvän!”

”Det här var första steget till att våga.”

”Det blev ett ljus i tillvaron.”

Läs hela MUCF:s rapport här: Uppdrag att stärka förutsättningarna att starta och bibehålla fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer | MUCF

För mer information, kontakta: Shimeng Tovatt, shimeng.tovatt@sweco.se