0 av 0 för ""

Vision C3 City Sjöstaden, Trelleborg. Bild: Sweco Architects

Publicerad: 2024-06-13

Nu är klimatpositiva stadsdelar möjliga – Sweco presenterar framtidens stadsutveckling

Swecos klimatkalkyl för Sjöstaden i Trelleborg, en ny stadsdel i det gamla hamnområdet, visar att klimatpositiva stadsdelar är möjliga. Kalkylen inkluderar byggnader och dess driftenergi, markanvändning och mobilitet för att undersöka hur nära klimatpositivitet man kan komma. Med fokus på kolsänkor i stadsmiljö, cykel- och samtransport samt förbättrade byggmetoder visar kalkylen att det är möjligt att skapa klimatpositiva stadsdelar. – Mig veterligen är det den första i sitt slag där vi modellerat en hel stadsdel, säger Gunilla Wembe, ansvarig arkitekt på Sweco Architects.

Projektet baseras på Swecos metod C3City, en klimatkalkyl som med en holistisk syn på hållbarhet omfattar allt från byggnader och energi till markanvändning, mobilitet och urban grönska. Projektet, en förstudie för Trelleborgs kommun, är ett samarbete mellan Sweco, Trelleborgs kommun, Skanska och OBOS inför omvandlingen av det gamla hamnområdet till bostadsområde enligt kommunens stadsplaneringsprojekt Kuststad 2025.

Globalt står städer för 70 procent av alla utsläpp, och med en ökad urbanisering blir klimatpositiva städer nyckeln till att lyckas med den gröna omställningen. Sjöstaden visar potentialen för klimatpositiv stadsutveckling, i linje med Agenda 2030, EU-taxonomin och Parisavtalet, säger Gunilla Wembe, ansvarig arkitekt på Sweco Architects.

C3City-metoden: Beräkning av totalutsläpp

Scenariot visar ett konkret exempel på en stadsdel som inte bara anpassas efter klimatförändringar utan även bidrar positivt till utsläppen. Swecos experter och samarbetspartnerna Skanska och OBOS har tagit fram ett realistiskt scenario för stadsdelens utformning. En 3D-modell har använts för att visualisera olika scenarion, och genom att inkludera markanvändning, driftenergi och mobilitet i kalkylen fås ett helhetsperspektiv på stadens utsläpp.

Modellen har använt två grundscenarion – ett förbättrat scenario jämfört med dagens byggsätt och ett där bebyggelsen består av 50 procent trä och 50 procent betong. Scenarion med variationer av energitillförsel, byggnadstyper och markanvändning har också tillämpats.

Vår metodik, C3City, tillsammans med kontinuerlig dialog och input från Skanska och OBOS, gör att vi inte bara kan beräkna byggnadsmaterial och driftenergi utan också skapa en modell som visar vilka stadsplaneringsaspekter som gör mest skillnad för CO2-utsläppen. Mig veterligen är det den första i sitt slag där vi modellerat en hel stadsdel, fortsätter Gunilla Wembe.

Nycklar till klimatpositivitet

För att uppnå klimatpositivitet krävs byggnadsmaterial som producerats energieffektivt, helst trä, användning av solceller med batterilagring och grön stadsrumsplanering. I Sjöstaden används urban skog i parker och träd längs lokala stråk som kolsänkor. Återanvändning av spillvärme från närliggande industrier minskar stadsdelens koldioxidavtryck. Mobilitetsåtgärder som främjar delningstjänster, samåkning samt cykel- och gångtrafik är också nödvändiga.

För att uppnå en klimatpositiv stad krävs ett samhällsövergripande omtag. Byggbranschen behöver övergå till hållbara materialval, helst trä. Samåkning och delningstjänster behöver öka, och grön gestaltning i stadsmiljön bör prioriteras framför breda gator och parkeringsplatser, avslutar Gunilla Wembe.